Senaste inläggen

Av minkarusell - Onsdag 2 jan 12:15

Kanske lite sent att göra en sammanfattning av året 2018? Men här kommer den.


I början av 2018 var jag lite mer stärk, hade sörjt min farmor i ett år. Jag kände att jag hade börjat känna en stabilare grund igen. Men ångesten var ungefär densamma. Min sambo började att må dåligt i mars. Han fick en stor identitets kris. Som sitter i än. Men han mådde som sämst i maj och höll på att dra ner mig i avgrunden också. Jag mådde otroligt dåligt psykiskt. Jag trodde på inläggning då men jag klarade mig.


Sen kom sommaren och min bästa vän var förbi och vi hade fem fina dagar. Med god mat och fest. Efter det kom den h*vetiska värmen! I flera veckor gjorde jag nästan inget annat än att vila/sova. Jag led och mådde otroligt dåligt. Till slut kom hösten och det kändes lite bättre. Jag fyllde jämnt och hade en mysig födelsedag.


När vintern äntligen gjorde sin entré var jag helt utmattad. Jag hade ingen ork eller lust till att leva. Men fortsatte ändå med att göra det mest basala. När december kom julpynta jag och min sambo väldigt sent för att vara oss. Han fick nästan tvinga mig att hjälpa till. Efter julafton vände det äntligen!


Jag fick tillbaka min gnista och kände glädje igen. Så jag började att se fram emot ett nytt år. För 2019 ska bli ett år då jag räknar mina välsignelser varje dag! Så från och med dag ska jag skriva ner minst tre bra saker som jag kan vara tacksam över.


Det var mitt 2018. Kankse lite tråkig men så var det. Så var min verklighet. Nu ska jag göra allt vad jag kan för att få ett bättre, hälsosammare och spännande nytt år.


Mina tre bra saker från igår var; 1. fick en ögonöppnare angående vikten, 2. pratade med mamma och lillasyster, 3. såg en bra film. Enklare än så blir det inte. Så nu fortsätter jag med att skriva tre bra saker som hänt dagen före, i varje blogg inlägg. Det kommer kanske att bli tjatigt, men jag gör det för min egen skull och kommer självklart att fortsätta skriva längre intressanta inlägg.


Nu ska jag brygga kaffe och umgås med min sambo...snart särbo. Ha en rikitgt fin onsdag alla! :)

Kram på er

ANNONS
Av minkarusell - Tisdag 1 jan 11:41

Oj! Jag har inte vägt mig på säkert tre eller fyra månader, eller längre för jag har inte tänkt på min vikt utan bara på att överleva dagen. Så ja resutatet var skrämmande, 105,3kg! Och det är verkligen inte muskler. Jag har alltså lagt på mig några kilo till sen jag vägde mig sist. Så här mycket har jag aldrig vägt och så här mycket kommer jag aldrig väga mig igen. Nu blir det på allvar striktare mathållnings vanor.


Äta på regelbudna tider. Dricka mer vatten. Skippa godiset. Motionera mer. osv. Ja en kan ju allt det en ska göra för att hälsan ska vara i god form. Men det är mest för mig den mentala biten som är jobbigaste. Att ändra om ens matvanor och gå promenader tar emot. Det är som ett osynlig mantel över det som är bra som ska göras. Jag har ingen ork.


Men jag måste hitta orken för om det fortsätter så här väger jag säkert över 110 kg till sommaren. Nej, det här var sparken i röven som jag behövde för att vakna upp! Nu ska jag slänga allt "jul" godis som jag har kvar och INTE köpa mer godis. Ska handla bättre kost med mera grönsaker.


Så här blev min uppvaknandet på nyårsdagen. Jag hoppas att ni får en toppen dag alla! :)

Kram på er

ANNONS
Av minkarusell - 31 december 2018 10:58

Jag och min sambo ska bli särbos. Jag längtar faktiskt tills jag får egen lägenhet. Men det är inte det enklaste nu förtiden. Så därför ska jag med hjälp av socialtjänsten skaffa en lägenhet, för med mitt psykiska mående kan dom hjälpa till så att jag får eget boende snabbare.


Men jag älskar min sambo enormt mycket, men just nu behöver jag eget för att få utvecklas. Jag behöver känna att jag kan vara självständig och klara av det vardagliga. För som det är nu så tar han mycket energi av mig. Han mår inte heller så bra. Han sprider en energi av likgiltighet. Han får igenting gjort. Hur mycket jag än stöttar honom. Och han vägrar söka hjälp! Så då är valet lätt - jag flyttar för att inte själv gå under.


För med min skörhet gör att jag påverkas väldigt mycket av dom jag har runt omkring mig. Så jag måste vara rädd om den lilla energin jag har. Jag måste ta hand om mig själv.


Det finns hur mycket som helst att skriva om hur min sambo mår, men jag pratar mycket om det med min terapuet och bästa vän så det är inget jag behöver "spy" ut här i bloggen. Kan bara säga att det började i våras med att han mådde sämre. Så det är ett tag, en lång period av att bita ihop, men nu får det räcka.


Nu ska jag brygga kaffe och ladda inför nyårs middagen, som blir endast med min sambo, men det är det som jag orkar med just nu.


Jag önskar er ALLA ett Gott Nytt År! :)

Kram till er

Av minkarusell - 29 december 2018 10:31

När jag gick på gymaniset var jag sökande om hur jag ville vara som människa, som så många andra, men jag tyckte att en kunde umgås över "block gränserna" (måste bara skämta till det lite) alltså umgås med olika gäng som bildats. Så mitt ursprungs gäng var "dom populära festprisarna". Det fanns så många olika etiketter på gängen. Men där tillhörde jag som mest.


Men jag gick andra kurser än det gänget, så jag lärde känna andra än dom inom min cirkel. Så ibland gick jag över till "dom populära och snygga plugghästarna" eller till "sunkiga festprisarna". Det gillades inte av mitt gäng! Varför skulle jag umgås med dom andra gängen när dom inte var som dom?!


Jag stod på mig och sa att det var för att jag gick en del gemensamma kurser med dom. Hon som var gängledaren för "dom populära festprisarna" hade överseende med det, ett tag iaf. För att jag var hennes bästa vän.


När jag satt med "dom populära och snygga plugghästarna", pratade dom mycket skit om mitt ursprungs gäng och tyckte att jag skulle umgås mer med dom istället. Samma med "sunkiga festprisarna". Jag höll på att slitas itu! Vilket gäng skulle jag välja?! Vem ville jag vara?


Till slut bestämde jag mig under mitt andra år på gymnasiet för att vara kvar i mitt gamla gäng. Så jag slutade att umgås med dom andra gängen. Så åter fann jag mig efter dom rådande "reglerna" - svik inte dina egna.


Det är tråkigt med lite så är det ju också med politikerna i riksdagen. "Vi kan inte vara med och leka med er". Men skillanden är att i riksdagen har folket röstat fram vilka dom vill ska vara med i riksdagen. Men mentaliteten från gymnasie åldern sitter kvar. Det är löjligt tycker jag. Men det är tyvärr så det är. Jag varken stöttar eller tar avstånd från en del partier, jag är obunden.


Med det sagt; sprid er över era egna umgänges kretsar, ni kanske upptäcker nåt nytt med er själva. Det är ju alltid roligt att utvecklas som människa, eller? :)


Det finns mera att skriva om detta ämne, tex hur det gick för mig när jag lämnade det lilla samhället till att flytta till en mycket större stad för att gå gymnaiset och vad dom i det lilla samhället tyckte om mig då. Men dit backar jag och skriver om en annan gång.


Ha en fin dag alla och ta hand om er! :)

Kram på er

Av minkarusell - 28 december 2018 11:02

Jag har inte sovit så bra. Men jag överlever. Jag brukar vakna tre till fem gånger per natt som är väldigt normalt för mig, men natten som var blev det mera och svårt att somna om. Men jag får göra det bästa av dagen.


Igår var jag och handlade kläder för första gången på väldigt länge. För som oftast får jag gamla kläder av min mamma eller sliter ut kläderna tills det är en massa hål i dom, så det var lyx att shoppa nytt. Det jag handlade var; en t-shirt, en tröja, två tunikor och ett par mjukisbyxor. Jag är jätte nöjd!


Nåt som jag helt glömde bort igår var att min terapeut skulle ringa mig igår och jag som hade min mobil hemma. Han hade ringt tre gånger, men jag hoppas att han ringer idag igen.


Jag hoppas att ni får en trevlig dag alla och ta hand om er! :)

Kram

Av minkarusell - 27 december 2018 10:45

Vaknade mitt i natten av andnöd! Jag hann tänka; nu dör jag. Detta har "bara" hänt mig en gång, jag fick varken luft när jag andades in eller fick ut någon luft. Visst jag har vaknat många nätter av panikångest och knappt kunnat andas eller hyperventielrat. Men det här var nåt helt annat. Vad vet jag inte.


Nog om det. Idag ska jag och min bästa vän gå till stan och shoppa lite. Vet inte när det hände senast. Jag fick ju bra med julklapps pengar och nu ska jag unna mig nåt klädesplagg. Det ska bli så roligt. Om det blir nåt över ska jag unna mig en hår klippning hos frisören.


Trots den hemska natten känner jag mig glad och lugn just nu iaf. Jag ska tänka positivt. Snart ska jag dricka en kopp kaffe och njuta av den.


Ha en rikitgt bra dag alla! :)

Kram på er

Av minkarusell - 26 december 2018 10:15

Lyckan sitter i. Jag känner ännu värmen från julafton. Igår hade jag väldigt lite ångest, så gott som inget. Dom dagarna känner jag nästan eufori. Att inte ha panikångest attacker är en otrolig skön känsla. Att lida av svår ångest är ett h*vete, för mig och även mina närstående.


Utåt sett ser jag ganska samlad ut, men när jag är hemma då jag mår som sämst är det extremt jobbigt. Jag ligger mest i sängen och försöker att andas lugnt och tänka positiva tankar. Jag tar tyvärr inga starka ångestdämpande, vilket gör att min kropp tar mycket stryk av mina panikångest attacker. Mitt hjärta är inte den bästa och jag får mycket värk. Det blir som en ond spiral. Så jag får blodtrycks medicin och tar receptfria värk tabletter som knappt ger någon effekt. Men jag är inte bitter. Jag försöker att inte bli arg på psykiatrin för att dom inte ger mig ångestdämpande mediciner förutom antihistamin tabletter. Nej, jag måste kämpa på!


Nog för att mina närstående inte tycker att jag får "rätt" hjälp alla gånger från psykiatrin. Det är svårt att komma in på en avdelning när jag mår riktigt dåligt och jag ges inte medicin som hjälper mig mot min panikångest/ångest. Men det är inte så mycket att göra nåt åt det.


Jag förstår ändå varför. Dom på psykiatrin vill att jag möter min ångest utan medicin när jag går i terapi och inläggning är nästan en omöjlighet för många människor pg a för lite resuser. Nej, fy f*n för politikerna som inte tillför mer resuser för psykiatrin och vården i allmänt. Men speciellt psykitarin är hårt ansatt. Säkert tufft även för dom som jobbar, när psyk vården inte räcker till för alla.


Och värre kommer det att bli. Det tror jag iaf. För fler och fler upplever att dom mår dåligt psykiskt. Så nån förändring måste ske snart! Annars kommer självmorden att öka drastiskt och fler leva i missär, där dom inte tar hand om sin hygien och äta ordentligt osv. Ojoj, vad vi har mycket tragiskt att vänta oss.


Men om vi hjälps åt mera och politikerna lägger mer pengar på psykkiatrin/vården kan det bara bli bättre. Men där är vi inte än. Fast jag har hoppet om det.


Det här blev ett lite längre inlägg, hoppas att ni tyckte det var värt att läsa. Skriv gärna en kommentar om ni vill det.

Jag önskar er alla en fin annandag jul! :)

Kram och ta hand om er

Av minkarusell - 25 december 2018 10:55

Jag är så otroligt tacksam över gårdagen, främst att fira den med min mamma, hennes man och min lillsyster, men även dom fina julklapparna. Att jag skulle få några underbart fina julklappar hade jag inte väntat mig. Men glad är jag över dom.


Så är det juldagen idag och jag och min sambo kommer att ta det lugnt, rå om varandra och äta gott. Jag känner verkligen stark kärlek mellan oss två, men även med mina nära och kära. Att jag får ha sådan tur!


Men dom som jag kämpar för att ska få en röst är dom utsatta och dom med psykisk ohäsa. Jag vill upplysa och få en att se med andra ögon på detta. Ni som läser min blogg vet ju om att jag har svår psykisk ohälsa, men försöker att hantera det så gott det går.


Med det sagt ska jag brygga kaffe och sen gå till min bästa vän. Ha en fin dag alla! :)

Kram på er

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se