Senaste inläggen

Av minkarusell - Söndag 25 aug 16:13

Nu är jag hemma igen efter fyra dagar hos min fästman. Det var jätte roligt och mysigt. Vi åt god mat, såg serier och jag var även förbi min bästa vän.


Imorgon är vardagen tillbaka, vilket jag gillar - städa, handla mat, diska och tvätta. Jag gillar rutiner, då jag mår mycket bättre av att ha det. Så idag gjorde jag en lista vad som ska göras till veckan.


Nåt som jag också blir roligt imorgon är att jag haft en lägre dos av en av mina mediciner i två veckor och det känns fortfarande jätte bra! Jag har fått en ny läkar tid på psyk om några veckor och då blir det uppföljning om hur det gått med minskad dos på medicinen. Så förhoppningsvis mår jag bra även då.


Ikväll blir det att se nån film och tända värmeljus. Ha en trevlig kväll alla! :)

Kram på er <3

ANNONS
Av minkarusell - Torsdag 22 aug 11:36

Idag ska jag till terapeuten på samtal. Efter det blir det att promenera till min fästman, ska sova över där till på söndag, som jag längtar.


Just nu har jag astma/panikångest anfall. Men det går över snart. Det är som magiskt att sätta sig vid datorn och lyssna på musik samtidigt som jag skriver på bloggen. Jag lyssnar på härliga disco 90-tals låtar. En gång hade jag och min fästman en fest med 80 & 90-tals tema, med musik från den tiden. Alla på festen hade det jätte trevligt. Vilken nostalgi tripp det var.


Snart ska jag packa alla mina saker som jag behöver ha med mig till min fästman, CPAP, mediciner, samt kläder m.m


Jag önskar er redan nu en riktigt trevlig helg! <3

Kram kram <3

ANNONS
Av minkarusell - Tisdag 20 aug 11:59

För ett år sedan skrev jag ett inlägg "Sjukersättning", där jag skrev om att jag borde ha rätt till det samt att jag höll på att överklaga.


Så hur har det gått med det kanske ni undrar? Jag gjorde min sista överklagan i våras och fick avslag. Så nu har jag sjukpenning, än så länge. Läkaren på psyk sjukskrev mig till år 2020.03.01 Men har fått beviljat sjukpenning t.o.m 2019.12.31 Vilket är bra.


Men samtidigt håller jag på att rehabliteras eller vad man nu kan kalla det. Jag har dragit ner dosen på två mediciner, går på samtalsterapi en gång i veckan OCH lever med själständigt i och med flytten till egen lägenhet. För nu kan jag gå och handla mat själv, gå på kortare promenader och gillar att städa igen.


Vad framtiden har att erbjuda vet man aldrig. Jag har fått tillbaka Hoppet. Kan också vara tack vare min tro på Gud. Gud stärker och tröstar mig. Men jag har ännu många begränsningar, (ångesten, panikångest osv) fast håller på att kämpa mig tillbaka till ett "normalt" liv. Jag är en kämpe! Med milt uttryckt.


Jag får tårar i ögonen och blir berörd när jag tänker på HUR mycket jag får kämpa varje dag och ju mer jag kämpar dessto strakare blir jag. Jag ger inte upp! Jag älskar ju livet. Och ännu viktigare jag älskar mig själv och mina nära & kära, dom betyder ALLT.


Så kan jag, så kan andra människor också. Kämpa för att leva och älska. Och att bli älskad är den största gåvan. Ge inte upp om ni som läser min blogg, som kanske har det jobbigt i livet. Eller vill uppnå en dröm. Jag vill peppa er och även berätta om mitt egna svåra.


Men oj vad tiden rinner iväg...nu ska jag sätta igång och städa lägenheten.


Jag önskar er alla en rikitgt trevlig dag! <3

Kram <3

Av minkarusell - Måndag 19 aug 17:29

Förlåtelse är en av grunderna till kärlek tycker jag. Det finns så många som jag har förlåtit genom åren, men den svåraste förlåtelsen gjorde jag för ca ett år sedan.


Det var en av mina "närmaste" som jag ignorerat länge, knappt pratat med den personen trots att denna försökt visa att den brydde sig om mig. Men sen förra året när jag öppnade upp min famn efter säkert 15 års ignorans vände sig livet för våran relation, vilket jag är glad över att jag gjorde.


Den personen gjorde mig hemskt illa när jag var yngre, men att jag äntligen accepterat det som varit och kunde förlåta denna person var helt underbart! Ingen är perfekt. Och visst man ska inte förminska min upplevelse, men att kunna acceptera hemska saker som sker och sen försonas är en obeskrivlig känsla.


Idag har vi en mycket bättre relation och vi ses ibland. Jag tror att det är min terapi med världens duktigaste terapeut som gjorde denna förlåtelse möjlig.


Jag har varit i några år hos min nuvarande terapeut och jag kan inte tacka honom nog mycket att han inte ger upp om mig. För det har andra psykologer och terapeuter gjort genom åren. Vi har bra kemi och jag känner mig trygg med att berätta allt möjligt åt honom. Jag ska nog beröma honom lite grann på nästa möte, som är på torsdag.


Men åter till förlåtelse. Jag känner att det är ett kärleks bevis att kunna göra det. Att kunna förlåta en annan människas misstag eller grymhet. För att kunna förlåta bör man kunna sätta sig in i den andras situation. Varför denne gjorde som den gjorde. Varför den andra personen inte hade förmågan att vara god eller/och medmänsklig.


När man förstått varför har man kommit en bra bit på vägen...till förlåtelse.


Först förstå bakgrund, sen acceptans, till sist; valet om att förlåta eller bara ignorera. Valet är ditt!


Så ser jag på förlåtelse och dess innebörd. Jag hoppas att ni har en bra start på veckan alla! <3

Kram på er <3

Av minkarusell - Söndag 18 aug 16:44

Jag har panikångest nu. Det som utlöste den var ett astma anfall. Jag har tagit två inhalationer, men jag fortsätter att drabbas av panik och hostar och hostar. Lite segt slem kommer även upp.


Jag som satt och åt en god middag med fästmannen. Jag hann precis äta klart så började jag få tungt att andas. Jätte konstigt, för allt var bra och det jag åt var gott. Men när jag tänker efter så kan det vara att jag känner mig stressad för att gå till min mamma. Inte för att det är nåt som är jobbigt. Så konstigt?


Vi ska vara hos henne vid kl 18 idag. Och det tar endast 10-15minuter att promenera till henne från mig. Nej, det var nog "bara" ett "oförklarigt" astma anfall.


Om ca 20 minuter behöver jag duscha om jag ska hinna med att vara hos mamma kl 18. Och duscha måste jag göra jag blev alldeles svettig av panikångest attacken. Den har lugnat ner sig. Så snart mår jag bättre.


Jag vet inte om jag skrivit att jag sen i måndags sänkt dosen på en av mina mediciner? Det känns jätte bra! Jag ska ta samma dos i ca en månad och sen göra en utvärdering med läkarna på psykiatrin. Och om jag mår lika bra så kan man kanske sänka dosen ytterligare, för att senare sluta med den helt. Det vore ju toppen. Mitt mål är ju att ta så lite mediciner som möjligt. En del av medicinerna kommer jag inte kunna sluta med, men kanske dra ner dosen på under perioder som jag mår lite bättre.


Nu ska jag göra mig iordning, men jag hoppas att ni har en fortsatt fin söndag alla! <3

Kram på er <3

Av minkarusell - Söndag 18 aug 10:06

Helgen har bara gått så fort. Min fästman kom till mig i fredags och sover över tills imorgon. Vi har skrattat mycket och bara haft det mysigt och ätit gott.


I fredags pratade jag om klimathoten och mina rädslor kring det. Jag har en stark föraning om att det inte är länge kvar för oss människor att kunna leva på jorden. Men att oror sig över människans undergång är lönslöst, för jag kan ändå inte göra nåt åt det, mer än att bara leva som vanligt.


Men det är väldigt sorgligt. För framtiden är dyster för alla. Det enda jag kan göra är att sprida kärlek för ett bra slut. Älskar min familj och vänner. En del kanske tycker att jag är pesimistisk och dramatisk, men jag är mer en realist. Fast nog om det.


Idag ska jag och min fästman gå förbi min mamma och fika, det ska bli trevligt.


Ha en fin söndag alla och ta hand om er! <3

Kram <3

Av minkarusell - Onsdag 14 aug 11:04

Jag ska snart till busshållsplatsen och åka in till stan med bussen. Ska till psyk till terapeuten på samtal. Det är säkert 5-6 veckor sist jag var på samtal. Så det är välbehövligt. Nog för att jag mått bra överlag i sommar.


Men nu drar panikångesten igång. Jag får svårt att andas och hostar upp hårda slemklumpar, så lite astma är det också. Men jag måste ändå snart göra mig iordning och gå till busshållsplatsen.


Min bästa vän kommer och möter upp mig inne i stan och följer med mig till psyk. Sen går vi till busstationen och åker hem till mig. Hon ska sova över en natt så det kommer att bli trevligt. Det är ju ca en månad sen hon var till mig. Men vi smsar varje dag och pratar mycket i mobilen med varandra.


Jag måste andas lugnt och tänka positivt. Tänker på hur roligt det blir att träffa min bästa vän. Men nu ska jag göra mig iordning.


Hoppas att ni får en fin onsdag alla! <3

Kram på er

Av minkarusell - Måndag 12 aug 14:44

Idag åkte min fästman hem till sig med bussen och jag var förbi apoteket. Jag tar många olika mediciner. Jag tar mot psykiska symtom, sköldkörteln, blodtrycket samt mot astman. Ja just ja, även järntabletter för låga värden, ska snart göra nytt blodprov och se om det blivit bättre. I så fall ska jag be läkaren skriva ut järntabletter, för dom jag har är ganska dyra.


Och förutom alla dessa mediciner har jag en CPAP som gör att jag sover bättre. Men det är bra att det finns mediciner och andra hjälpmedel. För utan det skulle jag inte fungera "normalt" utan må fruktansvärt dåligt. Fast till ett glädjande besked som jag fick i fredags, jag ska sänka dosen på en av mina mediciner. Och funkar det och jag mår bra kommer jag att sätta ut den helt!


För om jag inte behöver den så är det ju toppen, ju mindre mediciner dessto bättre, OM jag mår fortfarande bra. Skulle det bli sämre mående säger jag till läkarna och börja om igen, värre än så är det inte.


Men nog om det...imorgon ska jag handla mat samt tvätta och städa lite. För på onsdag ska jag till psyk på samtal hos terapeuten och efter det ska jag möta upp min bästa vän och hon kommer att följa med mig hem och sova över en natt.


Hoppas att ni har fått en bra start på veckan alla! <3

Kram på er <3

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se