Senaste inläggen

Av minkarusell - Tisdag 5 nov 11:48

Jag har panikångest och astma anfall men måste snart till tvättstugan kl 12. Jag hostar och nästan spyr upp segt slem. Jag har tagit två inhalationer av snabbverkande men det bara fortsätter. Men förhoppningsvis lugnar det ner sig alldeles snart. Har haft anfallet i ca 20 minuter.


Jag ska försöka att fokuser på nåt annat, tex hur mycket kärlek jag har runt om mig - min familj, min fästman, min bästa vän och vänner. Jag är så tacksam.


Nu till nåt annat. Jag har äntligen funnit en diagnos på mina fysiska symtom - SLE. Nu måste jag bara kontakta hälsocentralen och få dom och tro på det jag säger. För ofta får jag bara höra att det är "psykiskt". Men jag har dåliga blodvärden, mycket problem med lungorna, sköldkörtelproblem (vilket kan leda till autoimmuna sjukdommar), ont i leder och muskler osv. Och det stämmar bra in på SLE.


Så innan jag tar kontakt med hälsocentralen ska jag först göra en ny spirometri på torsdag, och även ringa till 1177 och fråga om det kan vara SLE. Och anser dom på 1177 det tar jag direkt kontakt med hälsocentralen.


Jag har med andra ord "lekt" dektektiv om vad jag kan ha för diagnos gällande mina fysiska besvär. Jag hoppas att jag får hjälp snart med mediciner som faktiskt fungerar för mig.


Nog om det.


Nu ska jag till tvättstugan, jag önskar er alla en fin dag och ta hand om er <3

Kram :)

ANNONS
Av minkarusell - Måndag 4 nov 17:00

Vad intressanta inlägg jag gjorde för ett år sedan. Ibland känner jag att jag har utvecklats så mycket, men ibland känner jag mig som ett tomt skal. Det är som om jag fått ut allt jag vill via den här bloggen. Samt mina samtal hos teapeuten. Just nu känns det som jag är lite tom inombords. Vet inte varför?


Eller snarare ska jag se det som att jag är ett "blankt blad" där jag kan skapa mig nya minnen och minnas dom fina och roliga ögonblicken som jag haft i livet. Jag är äntligen beredd att gå vidare! Så känns det nu, eller har kännts så i några veckor. Visst jag är psykiskt sjuk, men jag kommer inte att bli helt "frisk", så är det bara. För jag har snart gått till samma terapeut i tre år och jag har läkt många sår och fått nya perspektiv av jobbiga saker som hänt. Men nu känns det som om jag har fått ut allt s*kt inom mig.


Jag vill bara läka ifred och gå vidare. Jag är den jag är och vissa delar av psykiska sjukdomarna som jag har går inte att få bort, så är det helt enkelt. MEN jag ska fortsätta gå till terapeuten pg a det står i min sjukskrivning att jag måste gå i terapi med fortsatt medicinering. Och medicierna ska jag INTE sluta med. Bara det att jag känner att det finns inte mycket mer att prata om...men visst nog har jag det jobbigt med tankarna ibland, men det får jag bara lära mig att leva med.


Jag ska nog berätta allt detta vid nästa möte med terapeuten. Blir intressant att höra vad han tycker och tänker kring att jag känner mig "färdigbehandlad".


Jag ska börja att "måla" nya vackra bilder av mitt liv. <3


Hoppas att ni har en fin dag alla! :)

Kram på er <3

ANNONS
Av minkarusell - Fredag 1 nov 09:35

Idag är det äntligen fredag. Och jag kommer att bjuda två vänner samt min fästman på en enkel middag. Och sen blir det att dricka lite vin och äta mögelost, kex och skivade päron. Som jag längtar. För sist jag umgicks med dom båda vännerna samtidigt var på festen för lite över 4 år sedan då jag träffade min fästman. <3


Jag och han bytte mobilnr med varandra då och han var så fin frågade om han fick lägga armen runt om mig när vi satt bredvid varandra och pratade. Och det fick han. En riktig gentleman om man får uttrycka sig så.


Jag älskar honom så mycket. Mer än ord kan beskriva. Det vi gått igenom (motgångar som dödsfall m.m) vi har inte höjt rösten en enda gång mot varandra. Eller sagt ett enda fult ord! Aldrig. Han är den bästa personen att dela mitt liv med, om än vi är särbos nuför tiden. Men han har stöttat mig enormt mycket. Mer än vad någon annan gjort faktiskt. Och jag har tröstat honom i hans motgångar. Jag blir rörd när jag tänker på det. Att jag skulle hitta nån så bra för mig, det trodde jag inte att jag skulle göra. Jag var nära att ge upp hoppet att finna någon partner just innan vi träffades.


Men livet ville annat, livet ville att jag skulle finna denna underbara man. Och det tackar jag Gud. Det var meningen med att jag skulle träffa min fästman, just då. Jag önskar alla att finna en sådan vacker kärlek. En kärlek som är stark att den står emot alla hinder man kan tänkas möta i livet och veta att det finns nån som alltid stöttar. Det behöver inte vara en partner, det kan ju också vara en nära vän.


Jag bara måste berätta om allt vi gått igenom; dödsfall, sjukdom hos släkt, svår olycka (det var hemma hos oss en som ramlade i trappen och blev svårt skadad), utredningen på psyk (han föjde med varje gång, två-tre möten per vecka i tre månders tid), ett "mindre" trauma där jag fick bli inlagd på psyk i en vecka, föjts åt vid läkar besök (både för mig och för honom). Det finns säkert mer som vi haft under våra fyra år tillsammans. Men det är det här jag kommer ihåg.


Sen så har vi haft det så roligt, mysigt och mycket närhet. Vi har pratat om allt möjligt och vi har som sagt var aldrig varit elak mot varandra. Vilket är få förunnat, tror jag? Tänk er inte en enda gång sagt nåt elakt eller skrikit mot varandra under 4års tid. Visst nog har jag nån gång varit irriterad eller sur på honom, men det har vi kunnat prata om eller så har det gått över efter en stund.


Nu ska jag fika nåt, för att snart göra mig iordning för att åka in till stan.


Men jag önskar er alla en riktigt trevlig helg och ta hand om er! <3

Kram på er <3

Av minkarusell - Torsdag 31 okt 09:36

Jag läste inlägget "Sömnapné" som jag skrev för ett år sedan. Jag har haft CPAP i ca 7-8 månder och jag har inte lika mycket ont i huvudet på morgonen och jag sover bättre, vaknar sällan upp av att inte få luft. Men ibland tar jag av mig masken tidigt på morgonen och sover ca 2-3 timmar utan och då kan jag bli lite torr och svullen i halsen.


Men överlag så har sömn kvalitén förbättras och det är jag tacksam för. Och nästa vecka ska jag på en ytterligare uppföljning av CPAP användandet.


Sen skrev jag även ett inlägg om ensamhet. Vilket bra skrivet inlägg tycker jag. För visst är det så? :)


Idag ska jag städa, dammtorka, skura golv och städa badrummet. Men först ska jag dricka en kopp te och äta en smörgås.


Jag önskar er alla en trevlig torsdag! <3

Kram :)

Av minkarusell - Onsdag 30 okt 17:40

Igår umgicks jag med min kära lillasyster, det var så roligt och mysigt. Vi spelade sällskapsspel, bakade och såg film.


Idag har jag tvättat och dammsugit, det blev totalt fyra maskiner tvätt. Sen så har jag bara tagit det lugnt. Jag känner mig ganska lugn och glad med livet just nu. Längtar tills på fredag då jag ska ha en liten fest hos mig. Jag åker in till stan på fredag med bussen för att handla lite saker och en av mina killkompisar följer med mig och min fästman med bussen från stan till mig. Och jag kommer att bjuda dom på middag. Senare på kvällen kommer min andra killkompis och eventuellt en släktning till mig. Det ska bli så roligt.


Nästa vecka har jag fullt upp. På måndag med bussen in till stan samtal på psyk hos terapeuten, tisdag tvättstuga, onsdag buss in till stan till Andningsenheten (kolla upp min CPAP), sen städa på torsdag och på fredag åka in med bussen till stan igen för att sova över hos min fästman. Vi firar 4 år tillsammans. <3


Men denna vecka är ju som sagt var lugnare, så jag laddar mig mentalt för att orka åka med bussen tre gånger in till stan och tillbaka nästa vecka.


För bara ett år sedan vore inte detta möjligt, jag är så lycklig över hur långt jag ändå kommit i min uteckling från mitt psykiska mående som varit nära botten. Jag vågade knappt gå ut själv. Jag var rädd för i princip allt.


Det går att bli bättre, starkare och lyckligare. Men det krävs väldigt mycket jobb mentalt och ibland kroppsligt, att spy (panikångest) men ändå orka göra saker. Jag har verkligen pressat mig att göra saker senaste halvåret. Jag känner mig så nöjd!


Nu ska jag lägga mig och vila en liten stund, hoppas att ni har en fin kväll alla <3

Kram på er <3

Av minkarusell - Tisdag 29 okt 09:39

Idag ska jag ha kvalitets tid med min lillasyster. Ska promenera till mamma och umgås med lillasyster och sen äta middag där. Det ser jag verkligen fram emot. Städningen får komma i andra hand. Finns en dag imorgon också.


Jag har en konstig känsla att nåt jobbigt kommer att ske snart, vet inte vad, bara att. Men jag hoppas att jag har fel. För nu ska jag försöka att leva mitt liv och göra roliga saker. Och nu på fredag har jag bjudit två av mina vänner på en liten fest hemma hos mig. Min fästman kommer också. Det längtar jag till! För det var länge sedan jag umgicks med dom, varför vet jag inte för dom är ena riktiga goingar, så snälla och roliga. Men nu så på fredag blir det en liten fest.


Jag kommer att bjuda dom på mögelost, kex och skivade päron och ett glas vin för den som vill det. Och jo just ja, jag har även bjudit in en släkting till mig som inte mått så bra. Jag hoppas att han orkar att komma förbi en liten stund iaf.


Jag ber fortfarande på kvällarna, för mig själv och för mina nära och kära. Det gör mig lugn. Och jag känner en trygghet och somnar ganska snabbt.


Men nu ska jag dricka en kopp te och äta en smörgås. Jag hoppas att ni får en trevlig dag alla! <3

Kram på er <3

Av minkarusell - Måndag 28 okt 10:53

Helgen har varit fantastisk. Jag och min fästman har ätit och druckit gott och många goda skratt blev det också. Det nästan viktigaste - att skratta. Det är för mig en viktig ingrediens i ett förhållande. Att kunna släppa på "allvarets tyngd" en stund. Skratt förenar människor. Och det helar.


Om jag inte kunde skratta åt eller med mina svåra hinder i livet skulle jag inte vara den människa som jag är idag. Jag har två strategier om ångest dyker upp när jag inte är hemma, ett - bara accpetera, två skämta och säga/tänka; plötsligt händer det. Det kanske kan uppfattas som kyligt eller avstängande, men det funkar ganska bra för mig. Och jag blir stärkt utav det. För att "gräva" ner sig hjälper mig inte. Men visst nog har jag dagar då självömkan dyker upp en stund, men efter ett tag slänger jag "offerkoftan och bränner upp den" i tankarna. För jag kan välja att vara stark. Det kunde jag inte förut, det tog några år för mig att bli så stark som jag faktiskt är nu.


Jag är stark trots mina svagheter. Och att vara stark trots svår psykisk ohälsa är en bedrift som är speciellt. Men om jag inte vore det, så är det abslout inget fel med det. Bara det att alla människor är unika och alla har olika förutsättningar. Jag har ett bra stöd runt om mig och det gör att jag orkar fortsätta. Jag har min familj, min fästman, min bästa vän, terapeuten och medicicner. Samt en ineboende kraft, en kärna att vilja leva trots svårigheter och tuffa motgångar.


Så är det för mig. Och skrattet blandat med kärlek är oerhört viktigt. Jag är så tacksam.


Jag hoppas att ni har en bra start på veckan alla och ta hand om er <3

Kram :)

Av minkarusell - Lördag 26 okt 13:08

Jag är ju intresserad av psykologi och beteende men har inte läst någon bok om det på länge. Men i måndags såg jag på "Din hjärna" på SVT 1. Dom sa en sak om att det forskat kring arv och miljö för människans psyke och att dom kommit fram till att dom första åren i livet så är det arv Och att miljö kommer senare i livet?! Intressant. Eftersom det länge sades att beroende på miljö när man växer upp formas man till. Men nu vänder man på det hela. Arv sen miljö.


Att arv kan betyda väldigt mycket, men att man senare i livet formas efter miljö, hur man vill eller inte vill vara som människa. Jag har trott på motsatsen. Men tydligt är detta det som stämmer, vad man vet nu iaf.


Jag ska nog låna en bok snart om det mänskliga beteendet. Förhoppningsvis har dom nåt nyare material på biblioteket. Har ni nåt tips på nån bra/intressant bok om psykologi??


Nu till nåt helt annat. Igår var en jätte mysig kväll med fästmannen. Vi drack vin och pratade om allt möjligt och sen såg vi på Idol. Mina tre "favoriter" är ännu kvar i tävlingen.


Idag ska jag prova göra ett nytt recept på en hallonpaj. Det ska bli roligt, jag älskar att baka. Men nu ska jag ringa min pappa. Ha en fortsatt trevlig helg alla! <3

Kram <3

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se