Inlägg publicerade under kategorin Reflektioner

Av minkarusell - Måndag 18 mars 12:16

Igår var jag och hälsade på min bästa vän, hon hade väldigt mycket att prata om. En del i hennes liv är verkligen en tragedi. Jag blir så ledsen för hennes skull. Men än ger hon inte upp hoppet! Efter ca en timmas prat fick jag henne att skratta lite. En måste se det positiva i livet om en ska hålla sig ovanför vatten ytan.


Jag pratade även med en annan fin vän på telefon. Hon hade det också ganska jobbigt. Men egentligen för vem är livet lätt och/eller okomplicerat? Jag tror att dom flesta har nåt som är jobbigt i deras liv...men bara det att en del får mer av det jobbiga, som mig.


Men bitter är jag inte, nog för att det är på gränsen att ge upp på livet ibland, men jag låter inte det negativa vinna över mig. Nej inte igen! Tanken är nog att jag ska känna att jag lever, smärtan över det som är tufft är ju alltid där, varje dag. Men inte nödvändigtvis varje sekund. Så en får inte glömma det som är vackert och underbart här i livet.


Livet är en resa och se till att du bestämmer över ditt liv så gott som det går, så löser sig mycket.


Det var mitt lilla tips om livet. Jag hoppas att ni får en toppen dag alla och ta hand om er! :)

Kram <3

ANNONS
Av minkarusell - Fredag 18 jan 15:29

Vackra människor är i mina ögon dom som är sig själva, som även kan vara; sköra, missförståda och/eller udda. Jag fattar ofta tycke för "annorlunda" människor. Dom följer inte alltid normen, men det kan en del göra, visa är rika och andra sämre ekonomiskt ställt. Jag söker efter vänner som är den dom utger sig för att vara.


Så min poäng är att jag ser inte efter "kroppslig skönhet" när jag pratar om vackra människor. Jag ser hur dom är som personer. Deras personlighet gör mig intresserad, på vänskapliga planet, jag är ju redan i en relation.


Jag tänkte bara berätta om en klockren skarp replik som en av mina vänner sa när hon var i tonåren. Hon hade en kompis som var överviktig och det tyckte inte hennes andra kompisar om men då sa hon; Jag ställer inte mina vänner på en våg! Det tyckte jag var mycket bra sagt, det är ju faktiskt inte vikten som avgör hurvida en kommer överens eller har ett intellektuellt utbyta av.


Så vackra människor får jag aldrig nog av, trots det har jag endast ett fåtal vänner. Men hellre en fågel i handen än tio i skogen, eller hur?! :)


Nu ska jag dricka en kopp kaffe. Ha en fortsatt fin dag alla!

Kram på er

ANNONS
Av minkarusell - Lördag 5 jan 12:11

Det var ett tag sen jag skrev en dikt, så här kommer en nyskriven dikt (blandat med mina tankar).


Allt omkring mig faller.

Allt som jag byggt upp rivs ner.

Äta eller ätas?

Jaktsäsongen har bara börjat.

Jorden mullrar missnöjt.

Ingen överlever i slutet.

Vi föds, vi dör.

Men snart snabbare än tänkt -

planeten demonstrerar högt!

Och jag som sa att detta skulle ske

redan som liten.

Ingen lyssnade, ingen ville tro det.

Ingen ville se det.

För pratar en inte om det finns det inte,

likt monstret under sängen - den finns inte

för vi pratar inte om det och den syns inte.

Men ändå existerar den.

Svårt för människor att det ska gå ihop.

Vi tittar blint på det

som kan ses

via ögonen.

Vi får helt enkelt ta varandra i handen

och hoppas på ett mirakel ska ske.

Kommande civilationer kommer inte att leva här

på jorden.

Vi har missbrukat och plågat den här planeten

tillräckligt.

Jag faller likt ett sorgset löv mot marken

och ser sanningen.


Ja, det blev inte rikitgt en dikt, utan lite tankar kring klimathotet och om hur vi människor kan fungera. Lite dystert ser det ju ut faktiskt. Men inte så mycket att göra åt det.


Jag hörde på nyheterna att havsnivån ökar med 3milimeter per år OCH att det kommer att eskalerara. Det gjorde mig INTE förvånad, med tanke på att isarna smälter snabbare och snabbare. Vi vill så gärna rädda isbjörnarna, men egentligen räddar vi oss själva om vi kan få isarna att smälta saktare.


Det är så mina tankar snurrar runt i huvuvdet på mig lite nu och då. Jag önskar er en forsatt fin dag! :)

Kram på er

Av minkarusell - 24 december 2018 10:40

Idag är det julafton och det är en vacker högtid tycker jag som så många andra. Men då finns det en hel del ensamma människor också, eller barn som far illa. Läs gärna...så kan ni få ett annat perspektiv på hur jag ser på saken.


Det finns många "ofrivilligt" ensamma människor under julen men även större delen av året. Dom glöms ibland bort eller får alldeles för lite uppmärksamhet av att bjuda in dom till ens hem. Känner en nån som inte har det så gott ställt kan en bjuda dom på en festlig måltid iaf EN gång om året. Visst det är många som bjuder hem ensamma personer, men det är inte alltid som dom orkar att ta sig ut. Då är det viktigt att hälsa på hos dom! Att komma till dom med en liten jultalrik eller en värmande kram.


Det gör mycket även om nån bor långt bort att ringa ett samtal och önska god jul och kanske skicka ett julkort. Att se dom ensamma är en otroligt fin gåva.


Det finns även många barn som far väldigt illa under jul ledigheten. Den som ska vara njutbar, men inte är det. Dom kommer till ett hem med mycket alkohol eller misshandel, varje dag, istället för att ha lite andrum av att vara på skolan. Dom barnen ser julen som nån sorts bestraffning. Jag önskar att dessa barn kan fira julen hos nån släktning istället. Att deras föräldrar ser deras tillkortakommande. Men det enda en kan göra för att barnen har det tufft är att be en bön att dom får en jul hos nån annan.


Men hur har jag det under julen då kanske ni undrar? Jag har som vanligt ångest, men går emot den mera nu. Jag kämpar på! Jag ska snart hem till min mamma och fira julafton där. Min sambo blir nog hos en av hans bröder. Han har inte bestämt sig ännu.


Sen på annan dag jul bjuder vi hem min bästa vän, hon firar julafton själv, men firar den med mig och min sambo då. Det kommer att bli mysigt.


Jag ska göra mig iordning nu, jag önskar er ALLA en rikitgt God Jul! :)

Kram & ta hand om varandra <3

Av minkarusell - 11 december 2018 11:46

Vad är det viktigaste för oss människor? Rädda oss människor och djur från naturkatastrofer? Älska och skappa fred på jorden? Eller är det viktigaste hur en firar julen? Jag tror inom en snar framtid kommer vi att prioritera klimathoten på allvar, men just nu sätter vi huvudet i sanden. Vi vill inte tänka på klimatet, men när det gått alldeles för långt ja då kommer den stora världskrisen eller som jag tror - det tredje världskriget.


Men vi krigar mot naturen den här gången. Ett slag ingen vinner. Undergången för oss människor och djur.


Usch hur jag då låter. Men det är så jag känner inom mig och "ser" hur världen snart kommer att vara. Det är en sanning som inte ens en lögn kan ta bort.


För att stoppa klimatet att bli undergången för oss krävs mer än en elbil eller/och att välja bättre mat. Det som krävs är att gå tillbaka i tiden, bondesamhället. Där inga avgaser förpestar jorden. Där en äter närodlat. Där en gör sina egna kläder osv. Men hur många vill frivilligt göra den förändringen?! Inte så många i I-länderna iaf.


Nej, det är nog kört för oss. Men vi får göra det bästa av situationen. Det enda vi kan göra är att älska dom nära och kära och göra saker en mår bra utav. Alltså INTE tänka på klimathotet, utan köra ner huvudet långt ner i sanden.


Med det sagt; jag hoppas att ni får en fin dag alla och ta hand om er! :)

Kärlek till er alla

Av minkarusell - 30 november 2018 10:33

Smärtan som jag har inom mig tar aldrig slut. Det är nog så för många, allt beror på hur en hanterar det. Och idag hanterar jag det inte så bra. Jag lider. Men det får jag leva med tills jag dör.


Jag lider för allt jag varit med om och allting som händer runt om mig nu. Jag ska snart till terapueten, vilket jag verkligen behöver. Som jag sagt förut, jag pratar inte om precis allt med min sambo och bästa vän. Utan det som jag lider av mer än vad nästan ord räcker till, pratar jag med terapeuten.


Ibland hade jag viljat tro på Gud. Men det gör jag bara inte. Jag tror som sagt var på att alla/allt är Gud och allt har en mening i universums lagar. Men det lugnar ändå inte mig. Fast jag är inte rädd för att dö eller att prata om döden. Jag kan tycka att det känns bra av att prata om just detta. Med min bästa vän kan jag prata med om döden, vilket känns så otroligt bra.


Döden är något vackert tycker jag. Jag har stor respekt för livet också. Ja, jag kanske är lite annorlunda. Men det är mina tankar kring livet och döden. För dom två hänger ju ihop. Hur mycket vi inte vill prata om det så är det lika viktigt som att prata om livet. För vi lever en så kort stund, medans när vi dör gör vi det på ett ögonblick och den fina vilan väntar på oss.


Oj, vad tiden går fort, nu ska jag göra mig iordning för att promenera till psyk. Ha en trevlig dag alla! :)

Kram på er

Av minkarusell - 19 november 2018 10:35

Igår kände jag mig negativ minst sagt, fast jag intalade mig att jag var realistisk. Jag syftar på inlägget "Jordens undergång?". Jag vet inte om ni som läser bloggen tyckte det var lite väl magstark? Men jag var bara tvungen att skriva mina reflektioner kring det som sker på jorden.


Sen efter jag skrivit det inlägget mådde jag bättre. Min blogg är allt möjligt. Och igår var den en skräpkorg. Inte nåt jag egentligen vill ha den till, men nåt bra kom det utav det i alla fall.


Idag ska jag vara lite mer optimistisk. Jag tänker på medmänsklighet. Den finns ju ännu kvar. Det var dock längesedan jag hjälpte en medmänniska. Men om tillfällets ges gör jag det gärna. Sist jag var en hjälpande hand var ca två år sen, då jag och min bästa vän var på promenad och vi såg hur en rullstol hade slirat av gångvägen. Vi frågade om personen behövde hjälp att ta sig upp till gångvägen. Det ville hon. Så vi hjälptes åt tillsammans att få upp personen ur diket. Efteråt var kvinnan så tacksam och glad och det kändes bra i mitt hjärta.


Jag är ingen perfekt människa men det jag vill poängtera är att kan en hjälpa en annan människa så gör det! För vi såg många gå förbi kvinnan som satt fast med rullstolen. Dom bara tittade snett och sen rakt fram. Vad är det för fel med en del? Jo attityden; sköt dig själv och skit i andra, verkar allt för vanligt nu för tiden.


Det är så sorgligt. Men jag hoppas fler väljer att åtminstone fråga. Inget hemskt kan hända utav en lugn fråga; kan jag hjälpa till? Våga göra det oftare. Vi behöver mer sånt tycker jag. Det finns fler exempel på vad jag gjort som medmänniska, men jag väljer att stoppa mig där, för att jag vill inte framstå som nån slags ängel. För det är jag inte. Jag är en "rak på sak" människa men kan också vara ödmjuk. Så då vet ni det.


Hoppas att ni får en bra start på veckan alla och du duger som du är! :)

Kram på er

Av minkarusell - 18 november 2018 13:39

Här kommer reflektioner som jag skriver direkt ner här på bloggen...läs och bli nedragna i mitt djup. Eller stå över att läsa detta inlägg och lev i den lyckliga "bubblan". Ja ni väljer själv. Hoppas bara jag inte skrämmer iväg er som läser min blogg. Men jag känner bara att jag måste skriva detta. Ta inget personligt. Kram på förhand.


Förlåt moder jord.

Ett förlåt kommer en långt med, eller?

Vi har missbrukat

jordens resuser och

nu får vi stå till svars för det.

Naturkatastrofer är bara början på

undergången.

Vi kan inte hjälpa alla.

Men kan vi hjälpa oss själva?

Nej, ingen kommer levandes från

jordens undergång.

Så låt oss krama om varandra och sjunga;

"We shall overcome"

eller nåt likande.

Ja just det hur går det ihop

med att rädda jorden?

Vi kan hjälpa till med att eventuellt få några år till

av att leva.

Men längre än så kommer vi inte.

Tröttheten väger tungt i dessa tider men

jag kämpar med att älska

mina nära och kära så länge det går.

Så länge jag kan.


Ja det ser inte ljust ut för jorden. Det är vi nog alla medvetna om. Men jag fortsätter att älska så länge som det går. Men att plantera ett träd idag trots att jorden kanske går under imorgon, känns onödigt. Men det är nog det bästa att göra just nu för att inte paniken ska lamslå människor.


Med mitt lite negativa inlägg önskar jag er en fortsatt fin söndag!

Kram på er

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se