Inlägg publicerade under kategorin Psykisk ohälsa

Av minkarusell - Måndag 4 nov 17:00

Vad intressanta inlägg jag gjorde för ett år sedan. Ibland känner jag att jag har utvecklats så mycket, men ibland känner jag mig som ett tomt skal. Det är som om jag fått ut allt jag vill via den här bloggen. Samt mina samtal hos teapeuten. Just nu känns det som jag är lite tom inombords. Vet inte varför?


Eller snarare ska jag se det som att jag är ett "blankt blad" där jag kan skapa mig nya minnen och minnas dom fina och roliga ögonblicken som jag haft i livet. Jag är äntligen beredd att gå vidare! Så känns det nu, eller har kännts så i några veckor. Visst jag är psykiskt sjuk, men jag kommer inte att bli helt "frisk", så är det bara. För jag har snart gått till samma terapeut i tre år och jag har läkt många sår och fått nya perspektiv av jobbiga saker som hänt. Men nu känns det som om jag har fått ut allt s*kt inom mig.


Jag vill bara läka ifred och gå vidare. Jag är den jag är och vissa delar av psykiska sjukdomarna som jag har går inte att få bort, så är det helt enkelt. MEN jag ska fortsätta gå till terapeuten pg a det står i min sjukskrivning att jag måste gå i terapi med fortsatt medicinering. Och medicierna ska jag INTE sluta med. Bara det att jag känner att det finns inte mycket mer att prata om...men visst nog har jag det jobbigt med tankarna ibland, men det får jag bara lära mig att leva med.


Jag ska nog berätta allt detta vid nästa möte med terapeuten. Blir intressant att höra vad han tycker och tänker kring att jag känner mig "färdigbehandlad".


Jag ska börja att "måla" nya vackra bilder av mitt liv. <3


Hoppas att ni har en fin dag alla! :)

Kram på er <3

ANNONS
Av minkarusell - Onsdag 30 okt 17:40

Igår umgicks jag med min kära lillasyster, det var så roligt och mysigt. Vi spelade sällskapsspel, bakade och såg film.


Idag har jag tvättat och dammsugit, det blev totalt fyra maskiner tvätt. Sen så har jag bara tagit det lugnt. Jag känner mig ganska lugn och glad med livet just nu. Längtar tills på fredag då jag ska ha en liten fest hos mig. Jag åker in till stan på fredag med bussen för att handla lite saker och en av mina killkompisar följer med mig och min fästman med bussen från stan till mig. Och jag kommer att bjuda dom på middag. Senare på kvällen kommer min andra killkompis och eventuellt en släktning till mig. Det ska bli så roligt.


Nästa vecka har jag fullt upp. På måndag med bussen in till stan samtal på psyk hos terapeuten, tisdag tvättstuga, onsdag buss in till stan till Andningsenheten (kolla upp min CPAP), sen städa på torsdag och på fredag åka in med bussen till stan igen för att sova över hos min fästman. Vi firar 4 år tillsammans. <3


Men denna vecka är ju som sagt var lugnare, så jag laddar mig mentalt för att orka åka med bussen tre gånger in till stan och tillbaka nästa vecka.


För bara ett år sedan vore inte detta möjligt, jag är så lycklig över hur långt jag ändå kommit i min uteckling från mitt psykiska mående som varit nära botten. Jag vågade knappt gå ut själv. Jag var rädd för i princip allt.


Det går att bli bättre, starkare och lyckligare. Men det krävs väldigt mycket jobb mentalt och ibland kroppsligt, att spy (panikångest) men ändå orka göra saker. Jag har verkligen pressat mig att göra saker senaste halvåret. Jag känner mig så nöjd!


Nu ska jag lägga mig och vila en liten stund, hoppas att ni har en fin kväll alla <3

Kram på er <3

ANNONS
Av minkarusell - Måndag 28 okt 10:53

Helgen har varit fantastisk. Jag och min fästman har ätit och druckit gott och många goda skratt blev det också. Det nästan viktigaste - att skratta. Det är för mig en viktig ingrediens i ett förhållande. Att kunna släppa på "allvarets tyngd" en stund. Skratt förenar människor. Och det helar.


Om jag inte kunde skratta åt eller med mina svåra hinder i livet skulle jag inte vara den människa som jag är idag. Jag har två strategier om ångest dyker upp när jag inte är hemma, ett - bara accpetera, två skämta och säga/tänka; plötsligt händer det. Det kanske kan uppfattas som kyligt eller avstängande, men det funkar ganska bra för mig. Och jag blir stärkt utav det. För att "gräva" ner sig hjälper mig inte. Men visst nog har jag dagar då självömkan dyker upp en stund, men efter ett tag slänger jag "offerkoftan och bränner upp den" i tankarna. För jag kan välja att vara stark. Det kunde jag inte förut, det tog några år för mig att bli så stark som jag faktiskt är nu.


Jag är stark trots mina svagheter. Och att vara stark trots svår psykisk ohälsa är en bedrift som är speciellt. Men om jag inte vore det, så är det abslout inget fel med det. Bara det att alla människor är unika och alla har olika förutsättningar. Jag har ett bra stöd runt om mig och det gör att jag orkar fortsätta. Jag har min familj, min fästman, min bästa vän, terapeuten och medicicner. Samt en ineboende kraft, en kärna att vilja leva trots svårigheter och tuffa motgångar.


Så är det för mig. Och skrattet blandat med kärlek är oerhört viktigt. Jag är så tacksam.


Jag hoppas att ni har en bra start på veckan alla och ta hand om er <3

Kram :)

Av minkarusell - Onsdag 23 okt 18:10

Idag har jag varit så trött. Men jag lyckades ändå med att vara i tvättstugan och tvätta totalt fem tvättar. Det tar ganska mycket tid eftersom det bara finns en tvättmaskin och torktummlare i tvättstugan. Men nu är det gjort.


Efter jag blev klar med tvätten fick jag stark ångest. Vet inte riktigt varför? Många tankar i huvudet kanske gjorde mig ångestfylld blandat med ansträngningen att vara i tvättstugan, pg a svår trötthet. Hur som helst så känns det lite bättre nu.


Jag lyssnar på en låt som är så vacker, med Andrea Bocelli feat Dua Lipa och låten heter "If Only". Dom sjunger så fint och samtidigt är låten lite sorgligt. Jag vet exakt vem jag tänker på när jag hör den låten...inte för att jag skulle vilja vara med den personen i dagsläget. Jag har en underbar fästman som jag älskar oerhört mycket. Men man kan ju undra hur livet hade sett ut om jag fortsatte och blev tillsammans med den personen. Troligtvis extremt annorlunda. För den personen har det gott ställt och väldigt social och "träningsfreak."


Jag hade kanske varit mer bersest, vältränad, haft en karriär, haft barn?? Ja det var ju allt jag ville innan jag insjuknade i svår psykisk ohälsa. Jag hade min framtid i mina händer och gjorde allt som jag ville. Jag pluggade, var med i idella organisationer, rikt socialt nätverk, vältränad och lycklig.


Visst jag är lycklig nu också men ibland känner jag mig lite bitter över hur livet borde vara. Det är så långt ifrån hur min framtid skulle se ut. Nuläget; svårt psykisk sjuk, astma (KOL?) överviktig/fetma, och lever under existens minium. Så ja, jag är något bitter ibland.


Men det bästa i mitt liv är mina nära och kära, för utan dom skulle jag inte orka. Jag försöker att hitta nåt positivt varje dag om än litet.


Oj, sån huvudvärk jag fick. Jag ska nog lägga mig och vila nu. Men jag hoppas att ni har en trevlig kväll alla <3

Kram på er <3

Av minkarusell - Tisdag 22 okt 20:44

Jag kom iväg till bussen och till psyk på samtal hos terapeuten tidigare idag. Jag känner mig så stolt. Men en sak som jag börjat tänka på är hur trött jag är och motgångar som jag har, men jag har en glöd inom mig att orka fortsätta leva.


För att ge upp är inte ett alternativ för mig. Jag ska få bra vård och mediciner för fysisk ohälsa som funkar för mig. Förut "krigade" jag för att få bättre vård och mediciner för min psykiska ohälsa. Men nu är det åt andra hållet. Som en vän sa till mig; "man måste vara frisk för att vara sjuk". Fastän jag har lite ork så måste jag kämpa vidare för att få bra mediciner.


Min farmor är min inspiration. Hon var så stark och stod på sig och sina äldre vänner att dom skulla ha rätt till bra vård. Jag tror att hon skulle vara stolt om hon såg mig nu. Att jag inte ger upp. Jag ska klara av detta.


Jag ska snart lägga mig, jag är så enormt trött ikväll. Det tar på krafterna att ha panikångest/astma anfall och dessutom spy för att sen åka in till stan med buss och vara på ett ca 45 minuters terapi samtal. Och efter det ta en fika på stan med fästmannen. För att till slut åka hem. Det är jobbigt när man är så slut och energilös.


Men jag gjorde allt detta idag trots allt...nu ska jag lägga mig och sova. Godnatt på er <3

Kram :)

Av minkarusell - Tisdag 22 okt 11:25

Då var panikångesten och astma anfall hos mig nu. Jag hostar upp segt slem och slemklumpar samt spytt upp frukosten. Ojoj vad jobbigt. När ska detta ta slut? Jag som ska snart till bussen och åka in till stan och vara hos terapeuten. Missar jag den här bussen så hinner jag inte till mötet.


Så senast kl 11.40 måste jag gå för att hinna med bussen. Önska mig Lycka till. För jag tror att jag ska prova att gå trots hostan. Jag kan ju alltid vända om jag fortsätter hosta upp segt slem.


Men att skriva här hjälper mig jätte mycket. Bloggen är min ventil och terapi redskap. Samt lyssna på musik samtidigt.


För det går ju över, både panikångest anfallet och astma attacken.


Jag hoppas verkligen att ni har en bättre f.m än mig <3

Kram på er <3

Av minkarusell - Tisdag 22 okt 10:13

Igår var jag så frustrerad, men idag känns det lugnare. Men jag fick blodprovs svaret igår i ett brev och det visade inte bra med blodvärdet. Trots järntabletter i ca 3 månader var blodvärdet lågt, så jag sa fortsätta ett halvt år till med att ta järntabletter. Läkaren ville även att jag skulle ta B12 och folsyra prover. Så jag var på drop-in på hälsocentralen igår och tog dessa prover.


Då har min enorma trötthet och yrsel INGET med psykisk ohälsa, utan det är fysiskt ohälsa. Det känns bra att blodproverna togs, för då kan jag göra nåt åt tröttheten och orkeslösheten. Jag är inte så dåligt psykisk med andra ord. Jag kanske kommer att orka mer när järntabletterna och eventuellt B12 sätts in. Jag ser fram emot detta. Vilken förändring det kommer att bli när jag får mer energi.


Så lite mer hopp fick jag igår av att veta att det är fysiskt. För på nåt sätt tycker jag att det är enklare att "bota" än den psykiska ohälsan. För dom som är depprimerad och tar antidepp medicin så är det inte alltid att den hjälper så bra eftersom det är så mycket runt om en som också behöver ändras. För om man tar antidepp men lever i tex ett destruktivt förhållande så blir man inte alltid bättre.


Det krävs ofta att man även har tron på medicinen som man tar kommer att hjälpa. För om man inte tror att det kommer att hjälpa så blir man inte hjälpt. Vet det av egen erfarenhet. Haft höga doser mediciner men blivit sämre. Så tron, terapi och medicinering är det tre saker som behövs för att få en svår sjuk människa att börja må bättre. Kanske inte helt " frisk" men bättre.


Nu ska jag göra mig iordning för att snart åka med bussen in till stan och på samtal hos terapeuten. Jag önskar er alla en fin tisdag! <3

Kram <3

Av minkarusell - Tisdag 17 sept 10:12

Jag fick inte slemlösande förra veckan mot astman. Utan jag fick rådet att fortsätta med kortison inhalationer och blåsa med ett sugrör i en flaska med vatten. Det har väl gått sådär. Jag har inte haft tid till att blåsa en gång i timmen 10ggr. Igår var jag hos terapeuten samt ett läkar möte. Så hela dagen gick åt att vara på psyk samt att åka buss fram och tillbaka.


Men idag vaknade jag med svår slemhosta. Det är ovanligt att jag får det direkt jag vaknar. Oftast får jag slemhostan nån timme efter jag klivit upp. Men det som var bra, var att jag faktiskt fick upp slemkluparna utan att gripas av panik och det gick lätt att få upp dom. Det kanske är på väg att bli bättre? Så nu mår jag bra och har bara en låg nivå av ångest. Vilket är fantastiskt.


Mötet hos terapeuten gick bra, det var väldigt givande. Sen så hade jag möte med läkaren på psyk och det var för uppföljningen av medicin justeringen. Och jag berättade om hur det hade gått med att dra ner dosen och sen beslöt vi oss för att jag ska ta samma dos fortsättningsvis. Så på lite mer än ett år har jag dragit ner dosen rejält på en medicin samt sänkt dosen lite grann på en ytterligare en medicin. Det känns jätte bra!


Det enda som är tråkigt är att jag har en massa mediciner mot astman. Och att den är så besvärlig. Men bara att gilla läget och göra det bästa av situationen.


Jag hoppas att ni får en trevlig dag allla! <3

Kram på er <3

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se