Inlägg publicerade under kategorin Mina dikter

Av minkarusell - 10 december 2018 12:16

Här kommer en nyskriven dikt.


Kokar ihop en lögn.

Den spottar på mig.

Jag tror på den till 100%.

Men vad är sant och vad är en lögn?

Vart kommer lögnen ifrån?

Från mig eller är det en biprodukt av

vad andra sagt till mig?

Eller saker som jag upplever?

Lögnen puttrar och i grytan

döljer sig

mina inre demoner.


Ja den ni. Så är det just nu inne i mitt huvud. Jag har felaktiga tankar som snurrar runt. Som inte hör till sanningen. Men ändå tror jag på dessa lögner som jag "hittat" på till mig sjäv. Nu ska jag till min bästa vän och försöka få orning på mina dunkla tankar.


Jag önskar er en trevlig start på veckan! :)

Kram

ANNONS
Av minkarusell - 17 november 2018 16:50

Jag skrev tidigare idag om att "vi ger upp för lätt", det är en bra tankeställare tycker jag. Men nu kommer åter igen en nyskriven dikt.


"Glöm inte bort vart du kom ifrån".

Dom orden ekar inne i mitt huvud.

Lekarna och maktspelen stod i fokus.

Först barna lek.

Sedan spelen om vem som hade mest makt.

Det är inte unikt, vart jag kommer ifrån.

Men den platsen på jorden

åker jag inte tillbaka till,

inte frivilligt.

Att åka dit igen är en fälla.

Det finns inget gott

där för mig.

Men ändå finns det en sorg över

att livets pussel

inte kan få in mitt ursprung.

Jag är rotlös.


Så känner jag mig. Att jag är rotlös. Jag vet bara inte vart jag hör hemma längre. Visst jag trivs väldigt mycket där jag bor nu, men mitt ursprung existerar inte för mig längre. Men nån gång kommer jag säkert att känna att mina "nya" rötter är där jag är. Men jag får bara acceptera att det är så här nu.


Ha en fortsatt fin dag alla! :)

Kram

ANNONS
Av minkarusell - 16 november 2018 19:21

Det finns så mycket som jag vill skriva om, men det är så rörigt inne i mitt huvud så inget kan passera ut så att det låter vettigt. Så därför blir det en "färsk" dikt istället.


En hård knut i magen.

Den vägrar att försvinna för

inuitionen skriker till mig -STANNA UPP!

Vad ska jag med den informationen?

Stanna upp?

Jag ångar på fast med betänksamhet.

Jag vill helst bara

få vara

fri.


Det blev en liten annorlunda dikt, men det är så virrigt i mina tankar nu. Ska vila en stund, för att sen se film med sambon. Jag önskar er alla en riktigt trevlig kväll! :)

Kram

Av minkarusell - 14 november 2018 19:42

Jag fortsätter ikväll med en till dikt.


Hela området runt om mig vibrerar.

Jag är fast i mitten.

Hur jag än försöker komma på fast mark,

går det inte.

Ibland vibrerar det lätt som

en föraning om vad som komma skall.

Allting händer nu och i nuet

är vi alltid i.

Om en dag går utan en vibration

känns den tom och meningslös.

Den dagen vibrationer öpphör, slutar vi existera.

Vi är ett med allt.


Ja nu är jag i djupa funderingar igen. Jag kände bara att jag ville skriva av mig i en dikt och så här blev den. Det har varit en rikitgt tuff dag idag. Men jag vill inte gå in på vad det gäller. Det är alldeles för känsligt. Men jag kan konstantera att den kan nästan inte bli värre. Nog om det.


Jag önskar er alla en mysig kväll! :)

Kram

Av minkarusell - 14 november 2018 12:05

Jag bjuder er på en liten dikt.


Huvudet skakar.

Mentala spärrar gör ont.

Försöker flyga likt en fjäril

förbi hindrerna.

Jag känner mig lätt och vacker.

Men nya hinder dyker upp

och vill inte försvinna.

Jag formar mig till en drake

och sprutar eld på

det mentala motståndet!

Det funkar.

Men kvar är skelleten från förr.


Jag har lite funderingar kring "hjärn" spöken. Sånt som en inte vill ha. Men så dyker dom ändå upp. Nåväl, nu ska jag till min bästa vän. Jag hoppas att ni får en riktigt bra dag alla! :)

Kram på er

Av minkarusell - 12 november 2018 09:20

Jag är inne i ett flow att skriva dikter. Här kommer en.


Solen sover.

Molnen och det gråa bestämmer nu.

Det blöta blandas med det mjuka.

Lövens alla färger ligger

på marken.

Träden står nakna inför kylan.

Rådimman kryper sig

in under skinet.

Halkan kommer snart och

får människor att bli irriterade.

Jag älskar ändå hösten.

Fastän solen sover, det gör mig

ännu gladare till våren,

då den blå himmlen tittar fram.

Nya löv växer och det grönskar.

Men innan dess

kommer vintern med dess vackra

vita täcke.

Solen sover en stund.


Jag börjar att tänka på när jag låg inne på sjukhuset pg a bukspottskörtel inflamation för ca 4 ½ år sen. Jag grät när jag pratade med min farmor i mobilen. Jag sa att det var så grått och trist ute. Då sa hon sa fint; när solen tittar fram igen så kommer du att få åka hem. Ja hon hade rätt. Jag var nästan en månad inlagd och solen kämpade sig fram igenom molnen just den dagen jag kunde lämna sjukhuset.


Jag vet inte varför jag tänker så mycket på min farmor och lillebror senaste tiden? Men jag har inte tänkt så mycket på dom på några månader så allt kommer kanske ikapp mig? Jag minns med glädje över hur mycket jag älskade dom och jag kan ännu minnas hur deras röster och deras skratt lät så är jag nöjd. Men minnet över min lillebrors röst har sakta börjat att vittra sönder och det ger mig faktiskt lite panik. Jag vill kunna tänka på honom och veta precis hur han lät fast det var ca 20 år sen han dog.


Farmor är inte svårt att komma ihåg. Hon dog ju bara för ca 2 år sen. Men saknaden över henne är enorm. Hennes röst är tydlig och klar i mitt huvud. Jag ler när jag tänker på henne och hur hon var som person.


Allt har sin gång. Människors liv. Naturens växlingar. Men kärleken kan finnas kvar oavsett. Kärleken är en stark drivkraft och så länge den finns, finns det hopp om den här planeten och männskligheten.


Nu ska jag brygga kaffe och njuta av en kopp samt en liten kakbit. Ha en underbar start på veckan alla! :)

Kram på er

Av minkarusell - 11 november 2018 13:44

Här kommer en dikt.


Ett ljud eller en doft för en tillbaka i tiden.

Minnen finns kvar men

inte du.

Jag hör rösten klart.

Du kallar efter mig i mörkret.

Men min tid är inte slut än.

Du försöker att locka på mig.

Men jag har mycket kvar att göra innan

vi ses igen.

Jag bär alltid med mig minnena av dig

i mitt hjärta.

Du var stark och jag var svag,

men nu är jag starkare än vad jag varit förut.

Jag förbereds på nånting stort.

Vad det är får tiden utvisa.

Men doften av gula rosor är det starkaste

tecknet på att du finns vid min sida.

Vila i frid kära lillebror.


Sorgen efter att förlorat min lillebror i en tragisk olycka för ca 20 år sen, har inte försvunnit. Men jag har ju lärt mig att leva med den. En del dagar som denna tänker jag lite extra mycket på honom. Hur jobbigt det måste vara för mina föräldrar. Men jag minns honom hellre än att stänga av allt, att låtsas som han existerat funkar inte för mig.


Finns mycket att skriva om honom, men det får räcka med den här dikten.


Ha en fin söndag alla och ta hand om varandra! :)

Kram på er

Av minkarusell - 2 november 2018 13:22

Jag bjuder er på en dikt att bädda sig in i.


Mina händer håller om en

varm kopp.

Den innehåller allt det

som är mysigt.

Mina händer värms av

kärleken till

livet.

Hela min kropp känner

hopp om framtiden.

Mina händer ställer ifrån sig koppen

och minns värmen

av trygghet och tar det med

sig det.



Ja, just den känlan tar jag med mig hela den här dagen. Önskar er en forsatt trevlig dag! :)

Kram på er

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se