Alla inlägg den 29 januari 2019

Av minkarusell - Tisdag 29 jan 13:59

Nyskriven dikt.


Våldet inom mig

tar all energi.

Men ingen ser det.

Jag håller all min smärta inom mig.

För ingen annan ska lida

över mitt

inre våld.

Det onda är som en flammande

eld som aldrig vill

slockna.

Vart ska ljuset få sin plats?

Den böjer sig för

allt det mörka.

Men ska inte ljuset och kärleken vara starkast?

En gnutta hopp finns

och den gömmer jag i mitt hjärta.

Där inget ska förstöra den.

Ler och håller masken men den

håller på att spricka.

Snart faller masken av och vad händer då?

Tårar, ilska eller likgiltlighet?

Jag måste hålla kvar min fasad av att

smärtan inte knäcker mig.

Men i slutet får alla

göra upp med det liv som dom levt.

Våldet eskalerar och

snart går jag sönder.

Vem ska rädda mig då?

Det får tiden avgöra.


Ja så känns det just nu. Jag hoppas att ni har en fortsatt fin dag! :)

Kram på er

ANNONS
Av minkarusell - Tisdag 29 jan 11:08

Igår var en tyngd lagt över mig. Jag var helt utmattad, eller det är jag nästan varje dag. Jag låg mest bara i sängen. Tankarna snurrade omkring i huvudet. Jag har tre av mina nära som har det jobbigt på olika sätt. En är inlagd på psyket, en annan har en okänd sjukdom (ligger inne på sjukhus och utreds) och den tredje är väldigt sjuk av sin sjukdom.


Jag är maktlös. Men jag måste koppla bort alla negativa och jobbiga tankar om jag ska orka leva ett bra liv. Men det är så svårt, eftersom mina nära mår så dåligt. Förutom det så har jag mina psykiska diagnoser, som inte gör livet så enkelt. Jag måste stålsätta mig nu. Jag har många vardagliga saker som behöver göras, tvätta, städa, laga mat och sköta min hygien. Men allt bara faller.


Jag vet inte hur jag ska orka? Jag vet inte när det är för mycket så att jag behöver läggas in? Jag ringer till psyk ibland men får inte någon sängplats, dom säger bara att det är fullt. Och det är varje gång som jag ringt under två år tid! Det är väldigt tråkigt. Jag känner hur frustrationen bygger upp ilska. Men det hjälper inte att bli arg. Det enda jag kan göra är att vila, vila och vila samt se mitt hem förfalla. Så j*kla sjukt!


Kommunen måste lägga pengarna på psykiatrin snarast, för jag vet att det är fler än mig som inte kommer in på psyket och får inte den vård som personen behöver. Det är hemskt.


Jag ska brygga en kopp kaffe nu och prata lite med min sambo. Ha en fin dag alla och ta hand om er! :)

Kram

ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se