Alla inlägg den 18 januari 2019

Av minkarusell - Fredag 18 jan 15:29

Vackra människor är i mina ögon dom som är sig själva, som även kan vara; sköra, missförståda och/eller udda. Jag fattar ofta tycke för "annorlunda" människor. Dom följer inte alltid normen, men det kan en del göra, visa är rika och andra sämre ekonomiskt ställt. Jag söker efter vänner som är den dom utger sig för att vara.


Så min poäng är att jag ser inte efter "kroppslig skönhet" när jag pratar om vackra människor. Jag ser hur dom är som personer. Deras personlighet gör mig intresserad, på vänskapliga planet, jag är ju redan i en relation.


Jag tänkte bara berätta om en klockren skarp replik som en av mina vänner sa när hon var i tonåren. Hon hade en kompis som var överviktig och det tyckte inte hennes andra kompisar om men då sa hon; Jag ställer inte mina vänner på en våg! Det tyckte jag var mycket bra sagt, det är ju faktiskt inte vikten som avgör hurvida en kommer överens eller har ett intellektuellt utbyta av.


Så vackra människor får jag aldrig nog av, trots det har jag endast ett fåtal vänner. Men hellre en fågel i handen än tio i skogen, eller hur?! :)


Nu ska jag dricka en kopp kaffe. Ha en fortsatt fin dag alla!

Kram på er

ANNONS
Av minkarusell - Fredag 18 jan 10:54

Det är som mossa i min hjärna nu. Jag kan knappt tänka klart. Som jag skrev igår, det är sämre med mitt psykiska mående än vad jag trodde. Jag tror att det är värre nu än vad det var när jag kom ut från psyket första gången. Då jag faktiskt kunde jobba nästan en hel tid på ett äldreboende efter bara 2-3 månader.


Men nu - nej aldrig. Jag minns när det blev mycket värre för mig...jag bodde ihop med en kille i ca ett år (detta var för ca 10 år sen) och han sa till mig att du är ju så frisk att inte behöver du äta medicin. Så jag slutade att ta mina mediciner (jag hade ingen fast kontakt med psykiatrin vid det tillfället). Jag började att må sämre efter nån vecka och det forsatte till att jag till slut la in mig själv på psyk. Han gjorde slut och det resulterade att jag var ca 3-4 månader på psyket.


Jag fick självklart direkt ny medicinering. Men det tog några 1½ månad innan dom gav effekt. Och när jag var där så fick jag reda på av en annan patient att det fanns nåt som hette boendestöd och tänkte att det kanske var nåt för mig. Jag fick göra en utredning och jag fick egen lägenhet kopplat till ett boendestöd. Vilket var jätte bra.


Jag hade boendestöd i några år som jag sen gick över till det mobila stödteamet. För att mitt psykiska mående var mycket bättre. Jag flyttade ihop med en ny kille och mådde jätte bra. Men efter vi bott ihop i ca två år började jag att må mycket sämre, så i ca ett år har det varit jobbigt men en rejäl försämring senaste halvåret. Så därför behöver jag eget boende med hjälp och stöd från kommunen. Jag känner mig som en enorm belastning för min sambo och mina närstående. Min bästa vän stöttar mig när det gäller att få boendestöd, men min sambo känner mer som att det är ett misslyckande.


Men nu blir det såhär. Det blir det bästa för alla inblandade. Så nu på måndag påbörjas utredningen. Och på tisdagen har jag tid hos terapeuten, vilket är passande.


Så nu vet ni mera om mig och mitt liv som det varit. Ha en fin dag alla! :)

Kram på er

ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se