Alla inlägg den 12 juli 2018

Av minkarusell - Torsdag 12 juli 19:27

Så vad har jag gjort för produktivt idag. Promenad - ja. Städat badrummet - ja. Sättit igång en tvättmaskin - ja. Jag kan inte låta bli att känna mig stolt. Jag krossade ångesten idag! Så nu mår jag riktigt bra, av att lyckats med allt detta på samma dag. Blir dessutom lycklig av det vackra och soliga vädret.


Det blir inte längre inlägg än så här, hoppas att ni har en trevlig kväll alla! :)

Kramar

ANNONS
Av minkarusell - Torsdag 12 juli 16:36

Nu har jag uppdaterat presentationen igen, därför att jag ska slippa upprepa en del saker som jag varit med om och inte behöva förklara om mitt mående. Det blev lite tjatigt tycker jag, så nu blir det mindre upprepning och mer intressanta innehåll - hoppas jag att ni kommer att tycka. :)


Visst ibland kommer jag att skriva om vardagliga händelser, typ om hur det går med mina nya rutiner som är att; städa fem dagar i veckan osv. Men ska försöka att inte skriva allt som går att läsa i presentationen.


Nu ska jag städa i badrummet. :)


Ha en fortsatt trevlig dag! :)

Kram på er

ANNONS
Av minkarusell - Torsdag 12 juli 10:11

Jag har senaste tiden skrivit mycket om den psykiska ohälsan samt om mental träning. Men nu tänke jag även fokusera på den fysiska hälsan. Jag börjar med att utgå från mig själv, för att sedan ge lite tips.


Nu på morgonen vägde jag mig och vågen visade 98.1kg Jag är 1,63cm lång så det är ganska mycket övervikt eller som bmi skulle visat; fetma. Hur mycket fetma jag har bryr jag mig inte om att kolla på bmi, eftersom jag tycker att den är lite missvisande. Men i alla fall jag behöver gå ner i vikt, men jag ska berätta varför jag blev så överviktigt (hela historien men ändå kortfattat).


Jag vägde ju endast 37 kg för ca 11 år sen då jag hamnade på psykiskatrisk avdelning och när jag åkte hem efter ca 3 månader vägde jag ca 47-48kg. Jag återhämmtade mig bra efter ca ytterligare 3 månader vägde jag ca 55-56kg. Jag trodde att vikten skulle stanna där, eftersom det var min "normal" vikt, som jag trivdes med. Jag hade börjat äta mer godis och kakor och chips, det blev alla dagar i veckan. För jag tänkte att jag inte ville gå ner så mycket i vikt igen. Men ungefär 3 månader till vägde jag ca 67-68kg. Nu började jag känna mig lite tung. Jag hade fått ny medicin, vilket gjorde att jag hade svårt att låta bli att äta, samt att den gjorde att jag hade det svårare för att gå ner i vikt. När jag vägde mig ca ett år senare visade vågen ca 80kg.


Efter det mådde jag sämre igen (inte pga vikten utan jag hade varit i ett destruktivt förhållande) och lade in mig på en psykiatrisk avdelning igen ca 4 månader. Jag flyttade till egen lägenhet efter det och vikten hade varit stabil under tiden jag varit inlagd. Men för varje år som gick vägde jag mer och mer och för ca 1 år sen upptäckte läkaren att jag hade för låga sköldkörtel nivåer, vilket gjorde att det var svårt att behålla och gå ner i vikt. Jag fick medicin mot det, men lyckades ändå inte gå ner i vikt, trots att jag har försökt. Men värdena går upp och ner, så jag kommer nog att få höja dosen snart igen.


Så det var min vikt resa, det blev mycket fokuserat på min vikt, vilket jag egentligen inte gillar att skriva om, det är bättre att fokusera på att må bra psyskikt och ha regelbunden motions vanor. För jag var och tog blodprover inför min årliga hälsokontroll som jag gör en gång per år eftersom jag äter psykofarmka. Två veckor efter blodproverna togs träffade jag psykiatrisjuksköterskan. Hon tog blodtryck, vikt och EKG. Allt såg jätte bra ut (förutom vikten)! Även blodproverna såg bra ut! Inga tecken på diabetes, låga blodfetter och bra levervärden. Så även om jag är överviktig såg det bra ut trots att jag varit många år vägt över 90 kg. Men jag vet det är ingen ursäkt till att fortsätta vräka i sig onyttigheter.


Efter hon tagit alla tester så utvärderade hon min psykiska hälsa. Jag fick fylla i ett fråge formulär som tog både deperission och ångest i samma formulär. Hon räknade ihop poängen och jag fick tyvärr mycket höga poäng på båda dera. Det var tråkigt, men det är så det var just då. Men sen det testet gjorts för ca 2 månder sen, så känner jag att jag mår bättre. Jag har fått mer energi och är mer envis om att gå emot ångesten. Så nånting håller på att hända, nåt positivt som jag inte trodde för ca ett år sen att livet kunde slå en u-sväng till det positivare. Jag känner mig gladare allmänt, men har mina dipp ibland, men tar mig alltid till ett gladare tillstånd efter ett tag.


Det blev ett långt inlägg, hoppas att ni orkat läsa hela. :) Nu ska jag äta nåt och dricka en kopp kaffe.

Ha en rikitgt härlig dag alla och ta hand om er! :)

Kram

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se