Alla inlägg under juli 2018

Av minkarusell - Onsdag 18 juli 13:50

Jag har varit i psykofarmakans dimma och nu när jag äntligen vaknat upp så mår jag illa. För nu ser jag med lite mer öppna ögon på hur samhället, Sverige och världen egentligen fungerar. Att jag varit så "nerdrogad" att jag inte sett den hemska verkligeheten och ja det finns en massa bra saker också, men det var bara dom bra sakerna jag såg förut, vilket ger en skev bild av verkligeheten. Jag som trodde att med medicin skulle se världen utan "förvrriden" verklighets uppfattning men det är tamme f*n tvärtom!


Jag har levt i en dimma av lyckorus och att allt är bra och att världen är ett paradis. Fy f*n vad arg jag är på psykiatrin! Jag har antagligen gått på för höga doser på dom flesta av mediciner som jag tar och nu när jag haft dom flesta medicinerna i över 10 år har dom troligtvis börjat avta i styrka. Nej jag ska be läkaren om att sänka doserna mer, men vad kommer jag då att "upptäcka"? Att allt som jag trott på är en lögn? Jag är inte paranoid, har inte fått någon sån diagnos, så varför ska jag ta medicin mot det? Det är mycket som jag ifrågasätter nu.


Det är så man blir mörkrädd, eller vad man nu ska säga om min sitution. Varför bedömmde läkarna att jag skulle ta dom mediciner som jag har? Varför har det gjorts så många misstag inom psykiatrin, mot mig samt andra människor? Varför får inte man vara sig själv och/eller bryta mot normen? Jag anser att endast personer som är en fara för sig själv eller andra kan behöva medicinering. Nu tar jag bland annat anti-depp medicin vilket jag tycker är helt rikitgt, jag har varit självmordsbenägen. Så den tar jag gärna ett bra tag till. Men dom andra medicinerna - varför i hela världen tar jag dom???


Jag ska nog efter sommaren boka en tid till en psykiatri läkare och ha ett samtal med honom/henne. Be denne förklara till mig varför jag går på dom höga doserna samt om man kan plocka bort nån av dessa. Det kommer att bli mycket intressant.


Det var allt jag hade på hjärtat den här gången. Ha en fin dag alla! :)

Kram

ANNONS
Av minkarusell - Onsdag 18 juli 09:14

Jag mår sådär just nu. Det har kännts lite kämpigt dom senaste dagarna, med framför allt ångesten. Jag såg på nyhetsmorgon för nån dag sen att "riskgrupperna" i värmen är bland annat dom med psykisk ohälsa. Varför vet jag inte rikitgt, det sa dom inte. Men kan nog bero på alla mediciner som man tar och när man blir lite trött och vimsig kan symtomen på sjukdommen/sjukdommarna förstärkas lite? Jag känner av värmen pg a medicinerna, jag upplever att dom inte ger samma verkan, men det kanske bara är inbillning? Vilket som så tar jag det mest bara lugnt, jag går inte ut i onödan och dricker mycket vatten.


Jag hoppas verkligen att denna höga värmen försvinner snart. Men som det såg ut ska det fortsätta veckan ut i alla fall här norröver. Det känns bara så jobbigt, och ännu jobbigare att veta att gamla, små barn, gravida och dom med kroniska sjukdommar mår allmänt sämre i denna överdrivna värmen. Dom sa även på nyhetsmorgon att fler äldre dör när det är så här varmt, än när det är mer "normala" temperaturer. Usch, nu ska jag tänka på nåt annat.


Förutom värmen så försöker jag att tänka positivt, igår var min bästa vän förbi och vi satt på balkongen (skuggsidan) och drack vatten och pratade om allt möjligt. Det var trevligt. Idag kommer hon eventuellt förbi igen.


Nu ska jag lägga mig ner och vila, ha en fin dag alla! :)

Kram på er

ANNONS
Av minkarusell - Måndag 16 juli 12:36

Jag har haft turen att inte haft så mycket ångest attacker dom senaste dagarna, men nu som en blixt från klar himmel dyker den upp. Jag vet nästan aldrig vad den beror på. Jag har ju en del trauma i bagaget, men dom flesta minnen har jag och terapeuten pratat om och det känns som om jag bearbetat dom flesta. Visst det finns några få saker till som jag ännu inte nämnt om, för att det är för jobbigt just nu, men jag ska nog berätta om det när jag börjar om med terapin till hösten.


Men annars så mår jag bara bra, ska snart gå med min bästa vän till affären och köpa en mjukglass. Jag hade inte så mycket mer på hjärtat för idag.


Ha en underbar dag alla! :)

Kram på er

Av minkarusell - Söndag 15 juli 13:58

Värme, värme, värme. Det är härligt, men det behövs regn. Jag har redan hört talas om många bränder runt om i Sverige, vilket med störst sannolikhet beror på torkan. Man ska även vara sparsam med vattnet. Jag har en konstant oro i kroppen när det är så här. Men har ändå haft väldigt lite ångest attacker, vilket är jätte skönt.


Jag och sambon njöt av värmen på balkongen igår kväll och vi drack några goda kalla öl. Det finns ju tyvärr inte så mycket att göra, så då är det lika bra att bara njuta och hoppas på att regnet kommer snart.


Idag blir det att gå till tvättstugan och tvätta upp sängkläder och kuddar, kläder tvättar jag i lägenheten. Men annars bllir det att bara ta det lugnt. Jag har ju varit på promenad alla dagar den här veckan, men idag får det vara, det är ca 30-31 plus grader ute nu.


Ha en fin dag alla och ta hand om varandra! :)

Kram

Av minkarusell - Fredag 13 juli 10:28

Igår kväll svävade jag på moln, jag gick emot ångesten och klarade av flera saker att göra. Kanske svårt för en del att riktigt förstå, som tex min mamma som har svårt att sätta sig in min situation. Hon kanske har levt i förnekelse i flera år? Men nu senaste året verkar det som om hon insett min situation, vilket känns bra. Nu har hon lite mindre "krav" på mig. Hon blir sällan besviken på mig också, för jag försöker att förklara på ett sätt som gör att hon äntligen förstår.


Hon är perfektionist och lite kontrollerande. Så hon vill gärna att saker och ting ska ske på hennes sätt, vilket inte funkar på mig. Förut när jag gjorde små framsteg, så sa hon inte så mycket utan tyckte väl att det inte var nåt speciellt, jämförde mig med hur mycket hon hade klarat av. Det är skillnad på hur mycket människor klarar av och att jämföra sig med andra mår man inte bra av. Man ska alltid utgå från sig själv och vart man vill i livet. Prova sig fram av vad man klarar av, lite i taget.

Men nu är hon mer peppande och kan till och med ge mig lite beröm. Det känns så härligt med bekräftelse från min mamma. Visst jag har min bästa vän och min sambo samt terapeuten som stöttat mig oerhört mycket i min utveckling och tillfrisknande, men att även få det stödet från min mamma är speciellt.


Det finns så mycket att skriva om min mamma, har analyserat sönder henne (med min terapuet och även med min bästa vän) för att förstå varför hon beteer så som hon gör, men det ska jag skriva om en annan gång. Hoppas att ni har en fin dag alla! :)

Kramar

Av minkarusell - Torsdag 12 juli 19:27

Så vad har jag gjort för produktivt idag. Promenad - ja. Städat badrummet - ja. Sättit igång en tvättmaskin - ja. Jag kan inte låta bli att känna mig stolt. Jag krossade ångesten idag! Så nu mår jag riktigt bra, av att lyckats med allt detta på samma dag. Blir dessutom lycklig av det vackra och soliga vädret.


Det blir inte längre inlägg än så här, hoppas att ni har en trevlig kväll alla! :)

Kramar

Av minkarusell - Torsdag 12 juli 16:36

Nu har jag uppdaterat presentationen igen, därför att jag ska slippa upprepa en del saker som jag varit med om och inte behöva förklara om mitt mående. Det blev lite tjatigt tycker jag, så nu blir det mindre upprepning och mer intressanta innehåll - hoppas jag att ni kommer att tycka. :)


Visst ibland kommer jag att skriva om vardagliga händelser, typ om hur det går med mina nya rutiner som är att; städa fem dagar i veckan osv. Men ska försöka att inte skriva allt som går att läsa i presentationen.


Nu ska jag städa i badrummet. :)


Ha en fortsatt trevlig dag! :)

Kram på er

Av minkarusell - Torsdag 12 juli 10:11

Jag har senaste tiden skrivit mycket om den psykiska ohälsan samt om mental träning. Men nu tänke jag även fokusera på den fysiska hälsan. Jag börjar med att utgå från mig själv, för att sedan ge lite tips.


Nu på morgonen vägde jag mig och vågen visade 98.1kg Jag är 1,63cm lång så det är ganska mycket övervikt eller som bmi skulle visat; fetma. Hur mycket fetma jag har bryr jag mig inte om att kolla på bmi, eftersom jag tycker att den är lite missvisande. Men i alla fall jag behöver gå ner i vikt, men jag ska berätta varför jag blev så överviktigt (hela historien men ändå kortfattat).


Jag vägde ju endast 37 kg för ca 11 år sen då jag hamnade på psykiskatrisk avdelning och när jag åkte hem efter ca 3 månader vägde jag ca 47-48kg. Jag återhämmtade mig bra efter ca ytterligare 3 månader vägde jag ca 55-56kg. Jag trodde att vikten skulle stanna där, eftersom det var min "normal" vikt, som jag trivdes med. Jag hade börjat äta mer godis och kakor och chips, det blev alla dagar i veckan. För jag tänkte att jag inte ville gå ner så mycket i vikt igen. Men ungefär 3 månader till vägde jag ca 67-68kg. Nu började jag känna mig lite tung. Jag hade fått ny medicin, vilket gjorde att jag hade svårt att låta bli att äta, samt att den gjorde att jag hade det svårare för att gå ner i vikt. När jag vägde mig ca ett år senare visade vågen ca 80kg.


Efter det mådde jag sämre igen (inte pga vikten utan jag hade varit i ett destruktivt förhållande) och lade in mig på en psykiatrisk avdelning igen ca 4 månader. Jag flyttade till egen lägenhet efter det och vikten hade varit stabil under tiden jag varit inlagd. Men för varje år som gick vägde jag mer och mer och för ca 1 år sen upptäckte läkaren att jag hade för låga sköldkörtel nivåer, vilket gjorde att det var svårt att behålla och gå ner i vikt. Jag fick medicin mot det, men lyckades ändå inte gå ner i vikt, trots att jag har försökt. Men värdena går upp och ner, så jag kommer nog att få höja dosen snart igen.


Så det var min vikt resa, det blev mycket fokuserat på min vikt, vilket jag egentligen inte gillar att skriva om, det är bättre att fokusera på att må bra psyskikt och ha regelbunden motions vanor. För jag var och tog blodprover inför min årliga hälsokontroll som jag gör en gång per år eftersom jag äter psykofarmka. Två veckor efter blodproverna togs träffade jag psykiatrisjuksköterskan. Hon tog blodtryck, vikt och EKG. Allt såg jätte bra ut (förutom vikten)! Även blodproverna såg bra ut! Inga tecken på diabetes, låga blodfetter och bra levervärden. Så även om jag är överviktig såg det bra ut trots att jag varit många år vägt över 90 kg. Men jag vet det är ingen ursäkt till att fortsätta vräka i sig onyttigheter.


Efter hon tagit alla tester så utvärderade hon min psykiska hälsa. Jag fick fylla i ett fråge formulär som tog både deperission och ångest i samma formulär. Hon räknade ihop poängen och jag fick tyvärr mycket höga poäng på båda dera. Det var tråkigt, men det är så det var just då. Men sen det testet gjorts för ca 2 månder sen, så känner jag att jag mår bättre. Jag har fått mer energi och är mer envis om att gå emot ångesten. Så nånting håller på att hända, nåt positivt som jag inte trodde för ca ett år sen att livet kunde slå en u-sväng till det positivare. Jag känner mig gladare allmänt, men har mina dipp ibland, men tar mig alltid till ett gladare tillstånd efter ett tag.


Det blev ett långt inlägg, hoppas att ni orkat läsa hela. :) Nu ska jag äta nåt och dricka en kopp kaffe.

Ha en rikitgt härlig dag alla och ta hand om er! :)

Kram

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4 5 6 7 8
9 10 11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2018
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Min karusell med Blogkeen
Följ Min karusell med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se