Alla inlägg under juli 2018

Av minkarusell - Måndag 30 juli 12:15

Jag vaknade med yrsel och det har ännu inte försvunnit. Jag tror att det kommer från axlarna/nacken för jag känner mig väldigt stel där. Förutom det har jag ångest men ser fram emot denna dagen av ingen särskilld anledning. Jag bara älskar att få vakna och leva en dag till, oavsett mitt mående.


Min positiva inställning till livet är viktig eftersom jag hela tiden "upptäcker" negativa saker som sker runt om i världen och i Sverige. Så bara för att jag verkar vara pessimist ibland innebär det inte att jag är såndan jämnt. Jag vill bara få skriva av mig om såndant som upprör, irriterar eller gör mig arg. Vilket är en oerhört viktig ventil. Jag pratar även med min bästa vän om saker som jag stör mig på. Vi utbyter egna erfarenheter och det vi ser på nyheterna samt det som inte sägs på nyheterna, men som man kan genomskåda om man lyssnar/ser noga.


Det intressanta är att jag och min bästa vän har alltid nåt att prata om trots vår vänskapsrelation på 7 år och vi har träffas nästan varje dag. Dom dagarna som vi inte setts har vi haft kontakt via telefon, pratat eller smsat. Det är verkligen en ovanlig vänskaps relation, den är mycket värdefull för mig.


Nu ska jag ringa till min bästa vän, ha en fin dag alla! :)

Kram

ANNONS
Av minkarusell - Söndag 29 juli 12:25

I fredags skrev jag ett längre inlägg om hemligheter, som jag tyckte var väldigt befriande. Så vad ska jag blogga om idag då kanske ni undrar? Jo, jag ska skriva om min väg tillbaka till att leva fullt ut.


Jag har fått tillbaka lite av mitt j*klar anamma och det känns så otroligt härligt. Visst det har jag ju inte hela tiden, utan snarare när det behövs. Jag tar en dag i taget, ibland en timma i taget beroende på mitt mående. Men jag känner mer och mer att jag lever. Min terapuet sa en bra sak när jag gått till honom några gånger, han sa att det gäller inte att leva utan att överleva dagen. Alltså att jag inte lever fullt ut, utan bara försöker att överleva dagen. Ta det lite som det kommer.


Men det vill jag verkligen ändra på; jag ska leva livet! Jag vill inte vara "nerdrogad" längre. Jag vill kunna göra saker som jag klarade av förrut innan jag insjuknade i psykisk ohälsa. Min väg tillbaka är lång och krokig men när jag når dit jag vill med mitt mående ska jag säga; jag var i h*vetet men det var värt det, för nu uppskattar jag livet och lever det fullt ut och ingen j*vel kan få mig dit ner igen!


Jag har tre steg till att börja utvecklas och att må bättre och dom tre "enkla" stegen är; ingen vila i sängen under dagen, gå ut minst tre gånger per veckan själv samt städa fem dagar i veckan. Det låter så basalt men det är där jag står just nu och det kommer bli bättre.


Jag ska dricka en kopp kaffe nu, hoppas att ni har en trevlig dag alla! :)

Kram på er

ANNONS
Av minkarusell - Torsdag 26 juli 10:30

Idag känner jag mig så trött och det är helt blankt i huvudet. Jag kommer knappt på vad jag ska skriva om. Men jag såg på tv 1 igår kväll om Svergie brinner och jag grät. Det är fruktansvärt! Men det hemskaste är om nån, om så bara en av alla bränder verkligen är anlagd, viken människa gör så? Jag hoppas att det inte är så, jag vill tro att det inte är så. Detta är en extremt stor tragedi för Sverige. Även andra länder har problem med okontrollerade bränder, vilket är väldigt tragiskt.


Jag kommer inte på nåt mer att skriva om, är som sagt var jätte trött och kan inte tänka klart. Hoppas att ni har en fin morgon alla! :)

Kram

Av minkarusell - Onsdag 25 juli 11:04

Jag trodde att min ångest skulle vara jobbigare när det är så varmt, för det blir ju en påfrestning för kroppen som även kan påverka det mentala. Men så har det inte varit, vilket är jätte bra.


Fast just nu plågar ångesten mig hårt! Ungefär som; glöm inte bort mig. Nej, panikångest attackerna glömmer jag inte i första taget, det har jag ju "bara" två-tre gånger i veckan. Förutom det har jag "vanlig" ångest varje dag. Mer eller mindre. En del dagar känner jag bara en liten oro och då är jag nöjd.


Men idag ska jag ändå gå till min bästa vän och dricka en kopp kaffe. Jag hade inte så mycket mer att skriva om. Hoppas att ni har en bra dag alla! :)

Kram

Av minkarusell - Tisdag 24 juli 09:35

Jag märker att nu när jag "vaknat" upp och ser världen för vad den är och inte igenom medicinernas dimma, blir jag mer realistisk och ibland mot det pessimisktiska hållet. Sådan är jag ju sjävklart inte hella tiden, jag är i grund och botten positiv inställd till livet men även realist och här i bloggen kan jag uttrycka allt det som känns aktuellt för mig.


Nu till nåt mer vardagligt. Jag längtar efter en mer "normal" värme för Sverige. Jag måste bara berätta att jag svettas så fruktansvärt mycket, att jag får duscha minst en gång per dag och ta "katt" tvätt minst två gånger per dag! Det är faktiskt ganska jobbigt. Jag tror att jag har så lätt för att svettas pg a min övervikt, det kanske låter fördommsfullt men så är det för mig. När jag värgde ca 30 kg mindre (min nuvarande vikt är 97kg) svettades jag inte så mycket av att tex gå upp och ner för trappen. Så jag behöver gå ner i vikt, vet bara inte hur? Jag kämpar med det dagligen att försöka att inte äta godis och gå promenader. Men nu när det är så varmt orkar jag helt enkelt inte gå längre promenader.


Dessutom har jag skörldkörtel besvär och jag har lite låga värden ibland och det är inte alltid som min läkaren vill höja dosen utan han menar att det stabiliseras av sig självt. Så det är kämpigt.


Men nu ska jag gå en liten mindre promenad med min bästa vän. Ha en trevlig dag alla! :)

Kram på er

Av minkarusell - Måndag 23 juli 10:34

Idag känner jag för att bjuda på en dikt, så här kommer den.

Dikt

Fåglarnas sång har försvunnit i ett tomt rum av tid.

Vad är mänskligheten utan dom?

Fåglarna och sången symboliserar

frihet och fred för mig.

Var finns friheten och freden?

Nu är vi människor fängslade i en värld som är manipulerad,

verklighetsflykt och prioriteringar.

Vi styr egentligen inte över våra lliv.

Vi äger inte världen.

Vem/vilka styr våra liv då?

Diktaturer söndrar och förstör våra sinnen.

Media leker med våra tankar.

Vi lever i en värld där godhet och ondska slåss med varandra.

Vad är rätt och vad är fel?

Är vi människor civiliserade eller är vi omänkskliga?

Är det männskligt att kriga och tömma jordens resurser?

För det är ju när vi gör "fel" som orden kommer;

vi är ju bara människor.

När ska fåglarnas sång komma tillbaka?


Ja detta är en tankeställare till var och en. Hoppas att ni har en fin dag alla och ta hand om er!

Kram

Av minkarusell - Söndag 22 juli 16:08

Jag har nyss tagit bort två av mina tidigare blogginlägg, då jag tycker att det kanske var lite mag starkt. Men ibland kan jag bara inte låta bli att skriva om saker som är lite känsliga. Jag kanske borde skriva i rubriken; Obs! Känsliga läsare varnas. Nej, skämt och sido, så allvarligt är det nog inte, eller?


Jag har beslutat mig för att ändå skriva om saker som jag brinner för samt min livs åskådning. Det är bland det finaste jag vet att få kunna uttrycka sig så som man vill, så länge det inte kränker andra människor. Men idag så blir tyvärr en del väldigt kränkta av åsikter som gör att enligt mig är att hota åsiktsfriheten.


Så allt är en tolknings fråga, men vilket samhälle vill vi ha egentligen? Vill vi ha ett land där folk är rädda för att tycka som dom vill? Jag är inte så insatt i politiken, men jag ska nog bli det. För det är ju vi som röstar som kan göra skillnad. Jag vill ju tro det iaf.


Det var allt för nu. Hoppas att ni har en fortsatt trevlig dag! :)

Kram på er

Av minkarusell - Söndag 22 juli 09:33

Ibland skriver jag om hemska och jobbiga saker som dom flesta inte vill läsa eller förstå, antar jag. Men verkligheten är inte alltid så vacker eller hur? Men min sanning ser inte ut som andras. Det jag upplever är min upplevelse. Livet kan ses från miljarders olika perspektiv. Varje människa är unik.


Om man tex frågar nån om hur en stad ser ut så säger inte alla likadant. Men inget svar är fel eller rätt. Vi är skapta att vara induvidella för att kunna få nya ideér och utvecklas. Men vi är självklart beroende av andra, att ha en gemenskap, fast alla är det mer eller mindre.


Det finns några olika saker som förenar människor, det kan vara att man har samma intressen, hejar på samma fotbollslag osv. Passionen till dessa olika saker för verkligen människor samman. Det kan även vara kärleken i en familj som för familjemedlemmarna samman.


Vi är helt enkelt unika i ett större sammnanhang. Vi får försöka att älska vår jord lika mycket som vi älskar allt annat, för annars finns det inget hopp om framtida liv på jorden. Men hur ska vi vända på den negativa spiralen? Alla vet om miljöförstöringen, men bara några få människor vill eller orkar göra nåt åt saken. En del påstår även att det är försent att "rädda" jorden från klimatförändringarna. Men det är nog dom som är dom mest "farligaste" tycker jag. Varför görs inget? Varför ändrar ingen på sig (nästan ingen)? Varför forsätter så många i samma spår?


Vi får se hur länge jorden kan ge liv till alla levande varelser. Jag hade viljat ha ett mycket större engagemang. Men om inte ens klimatförändringen kan föra alla människor samman, kan nog inget göra det.


Jag ska vila en stund nu, men jag önskar er alla en fin söndag! :)

kram

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4 5 6 7 8
9 10 11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23 24 25 26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2018 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Allt mellan himmel & jord med Blogkeen
Följ Allt mellan himmel & jord med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se